Riksdagen beslutar om nya lagar för den svenska elmarknaden

Riksdagen har fattat ett omfattande beslut gällande Sveriges elsystem. Den nuvarande ellagen, som har funnits sedan 1997, kommer att ersättas. Istället införs två helt nya lagar: en ny elmarknadslag och en lag om elektriska ledningar. Syftet med denna stora förändring är i grunden att modernisera regelverket så att det stämmer överens med Europeiska unionens senaste elmarknadsdirektiv. Det svenska kraftsystemet står inför stora utmaningar i och med den gröna omställningen och en ökad elektrifiering av samhället, vilket kräver lagar som är anpassade för dagens teknik och behov. Ett av de primära målen med de nya lagarna är att stärka konsumenternas rättigheter och förbättra konkurrensen på elmarknaden. För vanliga medborgare innebär beslutet flera praktiska förändringar. En av de mest framträdande nyheterna är att det blir tillåtet med energidelning. Det betyder att det blir möjligt att dela egenproducerad el mellan olika fastigheter. Detta förväntas underlätta för lokala initiativ, till exempel om en bostadsrättsförening med solceller på ett tak vill dela elen med en intilliggande byggnad. Beslutet innehåller också nya regler för de elkunder som inte gör ett aktivt val av elavtal. I det nya systemet kommer dessa kunder att få en så kallad sistahandsleverantör. Tanken är att detta ska fungera som ett skyddsnät för passiva kunder. Regeringen menar att denna modell är mest förenlig med EU:s regler om konkurrensneutralitet. För att öka nätets stabilitet införs dessutom nya officiella roller på elmarknaden, bland annat tydligare regler för balansansvar. Aktörer som bidrar med flexibilitet, exempelvis genom att justera sin förbrukning när elnätet är ansträngt, får en tydligare plats i lagstiftningen. Trots att de nya lagarna antogs av riksdagen, har de mötts av en hel del kritik från oppositionen. Flera partier har uttryckt missnöje över hur vissa specifika delar av lagstiftningen har utformats. Socialdemokraterna är kritiska till hur skyddet för passiva elkunder ska fungera. De hade istället velat se en auktionsbaserad upphandlingsmodell för de anvisade avtalen, liknande det system som används i Norge. Socialdemokraterna, tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, menar att en sådan lösning hade varit mer effektiv för att pressa ner priserna för konsumenterna. Vidare finns det kritik kring hur snabbt Sverige agerar för att skapa ett mer flexibelt elsystem. Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att implementeringen av regler för flexibilitetstjänster går för långsamt. De pekar på att oberoende aktörer och de som erbjuder batterilagring inte får de förutsättningar de behöver för att kunna bidra till elnätet, vilket riskerar att hämma den gröna omställningen. Slutligen riktades kritik mot hanteringen av lokala energigemenskaper. Miljöpartiet och Vänsterpartiet påtalade att lagförslaget saknar en tydlig juridisk definition av vad en energigemenskap är. De menar att detta motverkar lokalt engagemang och gör det svårare för människor att gå samman för att producera och dela förnybar energi lokalt. Majoriteten i näringsutskottet och riksdagen avslog dock samtliga av dessa ändringsförslag från oppositionen. De menade att de pågående myndighetsuppdragen och de nya reglerna i elmarknadslagen är tillräckliga i dagsläget. De nya lagarna väntas träda i kraft i flera steg, men huvudsakligen 2027-01-01.