Riksdagen inför ny straffavgift vid fel i bidragsansökan

Riksdagen har tagit ett nytt beslut som handlar om att minska fusk och felaktiga utbetalningar i samhället. Det gäller när människor ansöker om bidrag eller ersättning från myndigheter som Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Kärnan i förslaget är att införa en så kallad administrativ sanktionsavgift. I praktiken betyder detta att du kan få en straffavgift om du tar emot pengar du inte har rätt till. Orsaken till beslutet är att myndigheter under lång tid har haft svårt att komma åt det som misstänks vara bidragsbrott. Tidigare var den vanligaste vägen att anmäla ärenden till polis och åklagare. Problemet var dock att det krävdes bevis för att personen som tog emot pengarna hade gjort det med uppsåt. Det betyder att personen fullt medvetet och planerat försökte lura till sig pengar. Att bevisa uppsåt i en domstol är svårt. Därför blev resultatet ofta att utredningar lades ned i brist på bevis. För att lösa detta ger man nu myndigheterna befogenhet att själva dela ut straffavgifter, utan att behöva blanda in domstolar. Detta sparar tid och avlastar rättsväsendet. Avgiften som myndigheten kan kräva in är bestämd till 25 procent av det felaktiga beloppet som har betalats ut. En mycket viktig del i lagen är att avgiften bygger på ett så kallat strikt ansvar. Det innebär kort förklarat att det inte spelar någon roll om du råkade göra ett misstag eller om du medvetet försökte få mer pengar än du hade rätt till. Om uppgifterna är fel, och du har fått en utbetalning du inte borde ha fått, kommer du att bli tvungen att betala tillbaka pengarna och den extra straffavgiften. Myndigheten behöver därmed inte utreda dina avsikter bakom felet. Lagen kommer att börja gälla 2026-07-01. Den nya lagen har mötts av kritik. I riksdagen var det Vänsterpartiet och Miljöpartiet som var emot beslutet och röstade nej. De lyfte särskilt fram farhågor kring just det strikta ansvaret. De menar att reglerna för bidrag ibland kan vara svåra att förstå. Personer kan råka fylla i en blankett fel av misstag. Det kan bero på språksvårigheter, kognitiva nedsättningar eller helt enkelt för att systemen är komplexa. Enligt dessa partier riskerar straffavgifterna att drabba personer som redan har en skör ekonomi och som inte haft någon tanke på att fuska. Socialdemokraterna röstade ja till förslaget, men de valde att skicka med ett särskilt yttrande. De vill att regeringen ska följa upp beslutet noga i framtiden för att säkerställa att rättssäkerheten inte äventyras för sårbara grupper. De anser att det är viktigt att se till att systemet inte blir orättvist. En bred majoritet i riksdagen ställde sig bakom lagen. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet menar att den nya avgiften är nödvändig. De anser att det måste få konsekvenser när fel uppgifter lämnas in och att det nya arbetssättet är ett effektivt sätt att spara på statens resurser och se till att pengarna går till rätt personer.