Riksdagen stoppar rätten till bidrag för vissa dömda brottslingar

Riksdagen har fattat ett viktigt beslut som handlar om ekonomin för personer som har blivit dömda för brott. Beslutet innebär att personer som avtjänar sina straff i de nya formerna kontrollerat boende eller säkerhetsförvaring kommer att få en begränsad rätt till bidrag från socialförsäkringen. Det rör sig om ersättningar som till exempel sjukpenning och sjukersättning. Detta är en del av en större förändring av lagarna för att skapa ett system som upplevs som rättvist för alla i samhället. För att förstå varför beslutet har tagits måste man veta vad de nya straffen innebär. Under 2026 införs nya former av straff i Sverige. En av dessa är kontrollerat boende, vilket betyder att en person bor på ett speciellt boende med elektronisk övervakning i stället för att sitta i ett vanligt fängelse. En annan ny form är säkerhetsförvaring, som är en typ av straff utan ett bestämt slutdatum för personer som anses vara farliga för allmänheten. Anledningen till lagändringen är att regeringen och riksdagen vill undvika att personerna får för mycket pengar från det offentliga. När en person sitter frihetsberövad betalar staten redan för mat, boende och andra saker som personen behöver för att klara sin vardag. Att staten dessutom ska betala ut sjukpenning eller andra bidrag ovanpå detta anses inte vara rimligt. Målet är att samma regler ska gälla för dem som bor i ett kontrollerat boende eller i säkerhetsförvaring som för dem som sitter i ett vanligt fängelse. Förslaget röstades igenom i riksdagen utan att några partier röstade emot, vilket betyder att hela riksdagen står bakom förändringen. För de som påverkas av det här beslutet blir den största skillnaden att de förlorar stora delar av sina bidrag under den tid de avtjänar straffet. Precis som på en vanlig anstalt kommer de också att behöva vara med och betala för sitt eget uppehälle. Men beslutet har också delar som hjälper de dömda. Till exempel kommer de att omfattas av statens skydd för personskador. Det betyder att om de skadar sig under tiden de avtjänar straffet så får de hjälp och ekonomisk ersättning. Dessutom ändras reglerna för bostadstillägg, vilket är ett bidrag för att klara av hyran. Om en person tappar inkomst på grund av sitt straff i ett kontrollerat boende, ska det inte påverka bostadstillägget på ett negativt sätt. Detta görs för att personerna inte ska förlora sin bostad, vilket skulle göra det svårt att återvända till ett normalt liv senare. Det fanns ingen egentlig motståndare till lagförslaget i riksdagen, och inget parti röstade nej till att lagarna skulle genomföras. Däremot valde Miljöpartiet att lämna in en skriftlig synpunkt, ett så kallat särskilt yttrande. De höll med om grundtanken att ingen ska få dubbla ersättningar från staten. Samtidigt ville de varna för konsekvenserna av att dra in för mycket pengar från personerna i kontrollerat boende. Miljöpartiet pekade på att ett kontrollerat boende är skapat för att hjälpa personen att gradvis komma ut i samhället igen. Det är en tid då personen förväntas skaffa sig rutiner, kanske börja arbeta och hitta en fungerande vardag. Om personen förlorar rätten till bidrag och därmed får en instabil ekonomi under denna kritiska tid, finns det en risk att hela processen misslyckas. Utan ekonomisk trygghet varnar Miljöpartiet för att det kan bli svårare för den dömde att klara av omställningen, vilket i förlängningen kan leda till att personen börjar begå brott igen. Dessa nya regler om bidrag är en del av samhällets försök att balansera ett rättvist bidragssystem med möjligheter till att förebygga framtida brottslighet. Genom att ändra lagen görs ett försök att anpassa lagboken till hur moderna straff utformas. Förändringarna börjar gälla under sommaren 2026.