Nya regler ska hindra utvisade från att gå under jorden

Riksdagens socialförsäkringsutskott har sagt ja till regeringens förslag om att införa skärpta regler för personer som ska utvisas från Sverige. Förslaget är en del av det arbete som kallas för Tidöavtalet, vilket är en överenskommelse mellan regeringspartierna och SD (Sverigedemokraterna). Det huvudsakliga syftet med de nya reglerna är att göra återvändandet mer effektivt och att säkerställa att personer som har fått ett utvisningsbeslut inte kan försvinna eller gömma sig från myndigheterna. För de personer som berörs av beslutet kommer reglerna att innebära en märkbar skillnad. Ett av de nya förslagen handlar om boendeskyldighet och vistelseskyldighet. Det betyder att myndigheterna kan tvinga en person att bo på en specifik adress eller att bara vistas inom ett bestämt geografiskt område. För att säkerställa att reglerna följs införs också en möjlighet att använda elektronisk övervakning. Det innebär i praktiken att personen kan tvingas bära en elektronisk fotboja. Beslutet innebär även stora förändringar när det gäller förvar. Att sitta i förvar betyder att man blir inlåst i väntan på att en utvisning ska genomföras. Med de nya reglerna blir det tillåtet att ta fler personer i förvar och att behålla dem där under längre tidsperioder. Grunderna för när man får låsa in någon breddas. Något som har skapat mycket debatt är att dessa utvidgade regler även kommer att gälla barn. För att hantera att fler personer frihetsberövas, och för att minska antalet utvisningsdömda som placeras i vanliga fängelser eller häkten, kommer Migrationsverket att bygga särskilda säkerhetsavdelningar. Det tydliggörs också i lagen exakt vilka myndigheter som ansvarar för olika delar av processen, vare sig det handlar om Polisen, Migrationsverket eller Säkerhetspolisen. Det var debatt i utskottet innan beslutet fattades. Det som ledde fram till beslutet är en uppfattning hos regeringen att det nuvarande systemet brister, då många som ska utvisas stannar kvar i landet olagligt. Förslaget röstades igenom med stöd av M (Moderaterna), KD (Kristdemokraterna), L (Liberalerna), SD (Sverigedemokraterna) och S (Socialdemokraterna). Trots detta breda stöd fanns det kraftig kritik från V (Vänsterpartiet), MP (Miljöpartiet) och till viss del C (Centerpartiet). Dessa partier framförde flera invändningar mot förslaget. Deras starkaste kritik handlade om barnens situation. De anser att det strider mot principen om barnets bästa att göra det enklare att låsa in barn i förvar. De menar att barn enbart borde få frihetsberövas i extrema undantagsfall. Utöver kritiken gällande barn lyfte oppositionen fram oro för den personliga integriteten. Att tvinga personer att bära fotboja och att förlänga tiden i förvar beskrevs som åtgärder som riskerar att skada människors psykiska hälsa. Vänsterpartiet och Miljöpartiet krävde också starkare rättssäkerhet. De föreslog bland annat att alla som sätts i förvar automatiskt borde ha rätt till en gratis advokat, ett så kallat offentligt biträde. Detta röstades dock ned av majoriteten. De nya reglerna är tänkta att börja gälla från och med 2026-07-21, med undantag för reglerna om elektronisk övervakning som kan dröja till slutet av 2027.