Ny lag: Myndigheter måste anmäla personer utan tillstånd

Riksdagen har tagit ett nytt beslut som kallas för stärkt återvändandeverksamhet. Det handlar om att personer som saknar laglig rätt att befinna sig i Sverige i större utsträckning ska lämna landet. Beslutet bygger på Tidöavtalet, som är en överenskommelse mellan regeringspartierna Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) och stödpartiet Sverigedemokraterna (SD). Bakgrunden till beslutet är att man vill minska det som kallas för ett skuggsamhälle. Ett skuggsamhälle är när människor lever gömda i ett land utan papper eller rättigheter, vilket ofta leder till att de hamnar utanför samhällets skyddsnät. Regeringen anser att tidigare system inte har fungerat tillräckligt bra eftersom många som har fått ett beslut om utvisning ändå har stannat kvar i Sverige i hemlighet. För att ändra på detta vill man nu ta bort de lagar som tidigare har hindrat myndigheter från att dela information med varandra. Den mest omtalade förändringen i det nya beslutet handlar om en anmälningsplikt för sex statliga myndigheter. Dessa är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Om en person som arbetar på någon av dessa myndigheter får anledning att misstänka att en individ befinner sig i Sverige utan tillstånd, är de nu skyldiga att direkt anmäla detta till Polismyndigheten. Detta gäller även om misstanken dyker upp genom information i ett ärende som handlar om något helt annat. Utöver anmälningsplikten får polis och Migrationsverket fler befogenheter. Bland annat ska reglerna för inre utlänningskontroller göras om. En inre utlänningskontroll innebär att polisen kontrollerar om en utländsk medborgare har rätt att vistas i landet. Nu ska det bli enklare för polisen att genomföra fler sådana kontroller. Dessutom får myndigheterna rätt att ta hand om och undersöka elektronisk utrustning, som mobiltelefoner och datorer, om de tror att det kan hjälpa till att ta reda på vem personen är. Polisen får behålla en mobiltelefon i upp till tre månader. De kommer också att kunna använda tekniker som fingeravtryck och fotografier mycket oftare än tidigare. För de personer som påverkas av detta innebär det en mer granskande vardag, men lagen innehåller också ett förstärkt rättsskydd. Om en person får ett beslut från polisen om avvisning ska det framöver finnas en starkare rätt till ett offentligt biträde. Ett offentligt biträde är en person med juridisk utbildning, ofta en advokat, som ska hjälpa den sökande att bevaka sina rättigheter under en process som rör överklagande. Detta beslut har mött motstånd från oppositionen i riksdagen. Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) röstade emot flera av förslagen. Deras huvudsakliga kritik handlar om att samhället riskerar att förlora människors tillit. De varnar för att utsatta personer, som till exempel de som blivit offer för brott, inte kommer att våga söka hjälp av sjukvården eller andra instanser eftersom de är rädda för att bli anmälda till polisen. Vidare riktar oppositionen stark kritik mot att polisen ska få behålla beslagtagen elektronik i hela tre månader. De anser att det är alldeles för lång tid och att det är ett stort ingrepp i människors privata liv. Det finns också en uttalad rädsla för att fler inre utlänningskontroller kan leda till att polisen grundar misstankar på hur en person ser ut. Majoriteten i riksdagen anser dock att fördelarna överväger nackdelarna, och lagen är planerad att börja gälla från och med datumet 2026-07-13.