Riksdagen klubbar skärpta regler för utvisning vid brott i Sverige

Riksdagen har tagit ett beslut om att införa hårdare regler för att utvisa utländska medborgare som begår brott i Sverige. Det här är en av de mest omfattande förändringarna på länge när det gäller lagar kring brott och utvisning. Syftet med de nya reglerna är att skydda samhället från brottslighet och att se till att utvisning används i många fler fall än vad som görs i dag. Bakgrunden till beslutet bygger på ett politiskt mål att sätta samhällets skydd i första rummet. Det är en del av ett större lagstiftningsarbete som har pågått under flera år. Redan under 2022 gjordes vissa lagändringar på området, och det nya beslutet är en direkt fortsättning på det arbetet för att sänka gränserna för när utvisning kan bli aktuellt. Ett av de viktigaste förslagen i beslutet är att utvisning nu ska bli huvudregel för nästan alla brott där straffet blir strängare än böter. Tidigare har domstolar tagit stor hänsyn till personens koppling till det svenska samhället, men med de nya reglerna ska domstolarna fokusera mer på hur allvarligt brottet är. För de personer som påverkas av lagarna innebär detta stora förändringar. Ett viktigt exempel gäller unga. Tidigare har det funnits ett särskilt skydd mot utvisning för personer som kom till Sverige innan de fyllde 15 år. Detta skydd försvinner helt i och med det nya beslutet. Utfallet förväntas bli att betydligt fler unga personer som döms för brott kommer att utvisas från landet. Vidare kommer de förbud som hindrar en dömd person från att resa tillbaka till Sverige, så kallade återreseförbud, att bli strängare. I framtiden kommer dessa förbud ofta att gälla på livstid, vilket betyder att personen aldrig mer får återvända. En annan stor skillnad påverkar hur själva rättegången går till. Från och med nu blir åklagare i Sverige tvingade att alltid begära utvisning om brottet kan leda till det. Domstolen ska också sluta att väga in om det finns hinder mot att genomföra utvisningen, till exempel risk för tortyr i hemlandet, vid själva rättegången. Sådana hinder ska i stället prövas i ett senare skede av berörda myndigheter. Politiskt sett är det regeringspartierna, alltså Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, som tillsammans med Sverigedemokraterna har drivit igenom detta. De anser att samhällsskyddet väger tyngre än individens intressen. Även Socialdemokraterna ställer sig i huvudsak bakom den skarpare inriktningen i dessa frågor. Samtidigt har förslagen mött stark kritik från oppositionspartierna Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. De har argumenterat emot beslutet på flera punkter. Den främsta kritiken handlar om rättssäkerhet och att reglerna kan bryta mot rätten till privatliv och familjeliv. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är kritiska till att skyddet för unga tas bort. De menar att detta strider mot principerna för barns rättigheter. Centerpartiet har å sin sida lyft fram en oro kring att åklagare nu tvingas begära utvisning. Centerpartiet menar att detta krav kan hota åklagarnas roll som objektiva i en rättegång. Viss oro finns också för att domstolar tvingas besluta om utvisning utan att veta om det går att genomföra i praktiken. De nya lagarna kommer att träda i kraft 2026-09-01. Fram till dess kommer myndigheter och domstolar att behöva ställa om sina rutiner för att möta de nya kraven.