Skatteverket får spara fingeravtryck för att stoppa organiserad brottslighet

Riksdagen har tagit ett nytt beslut som rör hur staten håller koll på var människor bor. Det här kallas för folkbokföring. Anledningen till att beslutet togs är att samhället har fått stora problem med organiserad brottslighet och brott mot välfärdssystemet. Kriminella grupper och individer använder sig ofta av falska adresser och skapar flera olika identiteter för att kunna lura till sig pengar i form av bidrag eller för att gömma sig från polisen. För att stoppa detta träder nya och strängare regler i kraft den 2026-12-01. Beslutet bygger på tre viktiga delar. Den första delen handlar om att skapa ett helt nytt brott. Det har blivit vanligt med så kallad adresshandel. Det betyder att personer mot betalning låter andra skriva sig på deras adress, trots att personerna inte bor där. Genom det nya beslutet blir det straffbart att hjälpa till med oriktig folkbokföring. Den som systematiskt säljer adresser eller hjälper till att förfalska var människor bor kan nu dömas till fängelse i upp till två år. Detta ska göra det svårare för kriminella nätverk att utnyttja systemet. Den andra delen av beslutet är till för att skydda vanliga medborgare som råkar göra ett misstag. Tidigare har man kunnat straffas även för mindre fel. Nu ändras lagen så att mindre allvarliga händelser inte längre ska räknas som brott. Ett exempel på ett sådant litet misstag är om man anmäler att man har flyttat några dagar för sent. Riksdagen anser att polisen och domstolarna ska fokusera på de allvarliga brotten, inte på människor som bara är lite glömska. Den tredje och mest omdebatterade delen handlar om biometriska uppgifter. Biometri betyder information om kroppsliga egenskaper, som till exempel fingeravtryck eller ansiktsbilder. Från och med nu får Skatteverket rätt att ta fingeravtryck och fotografera ansiktet på personer när de ska kontrollera vem personen är. Dessa uppgifter kommer sedan att kunna sparas i en databas i upp till femton år. För barn under tolv år sparas uppgifterna i högst tre år. Tanken med detta är att se till att en person bara kan ha en enda identitet i Sverige. Om någon försöker skaffa en ny identitet kommer systemet att varna om personens fingeravtryck redan finns registrerat under ett annat namn. Beslutet fick stöd av en stor majoritet i riksdagen. Partierna som röstade för beslutet var Socialdemokraterna (S), Sverigedemokraterna (SD), Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) och Centerpartiet (C). Dessa partier anser att det är nödvändigt att ta till metoder för att komma åt fusket och den gängrelaterade brottsligheten. Men förslaget har också mött hård kritik. Vänsterpartiet (V) röstade emot förslaget och Miljöpartiet (MP) har också varit kritiska. Deras huvudargument handlar om rätten till personlig integritet, det vill säga rätten till ett privatliv utan statlig övervakning. Vänsterpartiet menar att det är ett för stort ingrepp i människors privatliv att staten ska samla in och spara fingeravtryck i upp till femton år. De anser att riskerna med statlig insamling av data är för stora i jämförelse med vad man vinner på kontrollerna. Miljöpartiet har pekat på att det behövs djupare undersökningar för att garantera rättssäkerheten, så att helt oskyldiga personer inte hamnar i kläm när staten får kontrollera invånarna.