Riksdagen säger nej till nya nationella klimatkrav för vården

Hälso- och sjukvården är en central del av vårt samhälle, men den är också en sektor som lämnar ett stort avtryck på klimatet och miljön. Det handlar inte bara om den energi som krävs för att värma upp och driva stora sjukhusbyggnader, utan också om en massiv förbrukning av engångsmaterial, medicinsk utrustning samt de omfattande transporter av både patienter, personal och varor som sker varje dag. För att minska detta avtryck pågår en debatt om hur vården snabbast och mest effektivt kan ställa om till att bli mer hållbar. I riksdagen behandlades nyligen förslag från den allmänna motionstiden som specifikt handlade om vårdens klimatarbete. Miljöpartiet (MP) hade lagt fram yrkanden om att införa tydligare nationella krav och strategier. Deras tanke var att staten ska ta en mer aktiv roll för att skynda på den gröna omställningen inom sjukvården i hela landet. Socialutskottet och slutligen riksdagen valde dock att avslå dessa förslag. Majoriteten, som utgörs av regeringspartierna Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L) med stöd av Sverigedemokraterna (SD), anser att det nuvarande systemet är tillräckligt. De pekar på att det redan ingår i de 21 regionernas grunduppdrag att ta ansvar för hälso- och sjukvårdens miljöpåverkan. Regionerna har egna program för hållbarhet och system för att leda miljöarbetet framåt. Dessutom menar majoriteten att statliga myndigheter, som exempelvis Socialstyrelsen, redan har uppdrag som täcker in behovet av att följa upp hur vården utvecklas. För de som arbetar inom vården och för patienterna innebär detta beslut att det inte kommer att komma några nya lagstadgade krav från staten just nu. Det blir heller ingen ny nationell funktion för att samordna miljöarbetet. Istället kommer utvecklingen att fortsätta vila på regionernas egna axlar. Det betyder att anpassningen till en mer miljövänlig vård kommer att ske gradvis och styras av de lokala förutsättningar som finns i varje enskild region runt om i landet. Beslutet har dock mötts av kritik. Miljöpartiet (MP) valde att reservera sig mot beslutet i utskottet. De framhåller att den pågående klimatkrisen kräver ett mycket snabbare agerande än vad dagens system kan leverera. Enligt kritikerna är det ineffektivt att Sveriges 21 olika regioner ska sitta på varsitt håll och försöka driva ett så stort och komplicerat arbete, istället för att få en samlad och stark styrning från statlig nivå. En annan tungt vägande invändning handlar om ekonomi. Just nu befinner sig många av landets regioner i ett pressat ekonomiskt läge. Det finns då en oro från kritiker för att långsiktigt miljöarbete riskerar att väljas bort eller prioriteras ned till förmån för de kortsiktiga ekonomiska besparingar som måste göras för att klara budgeten. Utan tvingande nationella regler finns det enligt kritikerna en risk för att klimatomställningen inom vården både blir ojämlik över landet och stannar av helt på vissa platser.