Ny lag ger äldre och anhöriga rätt till kontaktperson

Riksdagen har tagit ett nytt beslut som handlar om att stärka insatserna för äldre personer och för de människor som vårdar eller stöder en närstående. Detta är en viktig förändring som kommer att påverka hur äldreomsorgen fungerar i Sverige. Ändringarna i lagen börjar gälla 2026-07-01. Bakgrunden till beslutet är bland annat de erfarenheter som drogs under coronapandemin. Under pandemin blev det tydligt att det saknades kontinuitet och trygghet inom äldreomsorgen. Det har också gjorts statliga utredningar som visar att personer som tar hand om sjuka familjemedlemmar ofta känner sig ensamma i sitt ansvar och riskerar att själva bli sjuka av stress. För att lösa dessa problem har regeringen lagt fram flera förslag som nu riksdagen har ställt sig bakom. För det första innebär beslutet att personer som bor på ett särskilt boende för äldre ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Denna kontaktperson ska i första hand vara en undersköterska. Tanken är att den äldre ska få träffa samma person oftare, vilket skapar en större trygghet och gör det lättare att följa upp hur personen mår. För det andra införs en specifik stödkontakt för de som vårdar en närstående. Det betyder att anhöriga ska få bättre information, tydligare vägledning och en bestämd person att vända sig till för att få hjälp att planera vården. Dessutom blir det tydligare vilket ansvar vården och socialtjänsten har för barn när deras föräldrar eller syskon är allvarligt sjuka. Även om de flesta partier är överens om att dessa mål är bra, finns det kritik mot hur beslutet ska genomföras. Socialdemokraterna (S) och Vänsterpartiet (V) har lyft fram att det just nu råder stor brist på utbildade undersköterskor i Sverige. De menar att om man lagstiftar om att äldre ska få en fast kontaktperson, men inte satsar tillräckligt med resurser på att utbilda och anställa personal, riskerar beslutet att bara bli ett tomt löfte på ett papper. Dessa partier krävde att regeringen skulle återkomma med fler åtgärder för att lösa problemet med kompetensförsörjning, till exempel genom att satsa mer pengar på utbildning och bättre arbetsvillkor. Detta krav röstades dock ned av riksdagen. Utöver detta har Vänsterpartiet (V) riktat specifik kritik mot hur den nya stödkontakten för anhöriga är utformad. De är oroliga för att hälso- och sjukvårdens breda ansvar för att hjälpa anhöriga kommer att minska när en specifik stödkontakt införs. Risken, enligt dem, är att sjukvården anser att ansvaret ligger helt på den nya kontaktpersonen, vilket kan leda till att det allmänna stödet försvagas. Även detta förslag från Vänsterpartiet (V) röstades ned. Sammanfattningsvis innebär beslutet att lagarna ändras för att ge ett starkare och mer personligt stöd till både äldre och deras familjer. Det är ett direkt svar på de brister som upptäcktes under pandemin. Samtidigt återstår utmaningen med att hitta tillräckligt med utbildad personal för att kunna genomföra förändringarna i praktiken.