Ny lag: Staten ska samla in data från socialtjänsten

Riksdagen har nyligen beslutat att införa en ny lag om ett så kallat socialdataregister. Denna lag innebär att Socialstyrelsen får större befogenheter att samla in, behandla och analysera personuppgifter från landets socialtjänster och de verksamheter som styrs av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet är i grunden att förbättra kvaliteten på vården och omsorgen för landets invånare. Den nya lagen är planerad att börja gälla från och med augusti 2026. Bakgrunden till det nya registret är ett behov som har diskuterats under en lång tid. Till skillnad från svensk hälso- och sjukvård, där det redan finns omfattande nationella register, har socialtjänsten saknat en liknande plattform för statistik på individnivå. Utan nationell och samlad data har det varit svårt för beslutsfattare och forskare att utvärdera vilka insatser som faktiskt fungerar i praktiken. Det har också varit svårt att säkerställa att kvaliteten på stödet som ges av socialtjänsten är likvärdigt oavsett vilken kommun man bor i. Förhoppningen med den nya lagen är att det ska bli betydligt enklare att följa upp socialtjänstens arbete över tid. Genom att studera och analysera information om de insatser som görs för barn, unga och personer med funktionsnedsättning vill staten förstå de långsiktiga effekterna bättre. Målet är att kunna rikta skattepengarna till de insatser som gör verklig skillnad för dem som behöver hjälp. Även om de flesta är överens om att en bättre uppföljning är positiv, har lagförslaget också stött på kritik. Den tyngsta kritiken handlar om rätten till personlig integritet. Det nya registret kommer att hantera mycket känslig information om några av samhällets mest utsatta personer. Att samla all denna data på ett nationellt plan innebär ett stort ansvar när det gäller säkerhet och dataskydd, och många känner en oro för hur dessa uppgifter ska hanteras på ett tryggt sätt. Dessutom har det kommit varningar om att det nya kravet kommer att innebära en ökad administrativ börda för de kommuner som nu måste lägga mer tid på att rapportera in informationen till Socialstyrelsen. Förslaget gick igenom utan att någon röstade emot det, vilket betyder att alla partier i riksdagen ställde sig bakom lagen. Däremot valde Centerpartiet att lämna in ett särskilt yttrande. De stödde förslaget i stort, men framförde viss kritik. Enligt partiet riskerar det nya registret att tappa i värde eftersom det i dagsläget saknas tydliga nationella mål och måttstockar för vad som egentligen utgör en god kvalitet inom socialtjänsten och den sociala barn- och ungdomsvården. De efterlyste därför en kommitté med uppdrag att ta fram sådana mål, så att man på riktigt kan mäta om en insats varit framgångsrik eller inte.