Riksdagen avslår krav på extra granskning av ny vårdreform

Riksdagen har tagit ett beslut gällande den nya vårdreformen för personer med så kallad samsjuklighet. Begreppet samsjuklighet innebär att en person lider av både ett skadligt bruk eller beroende och samtidigt har andra psykiatriska tillstånd. Den stora reformen syftar i grunden till att göra vården mer sammanhållen och tydlig för de som behöver hjälp. Denna specifika del av riksdagens beslut handlar dock om hur vårdreformen ska kontrolleras och följas upp efter att den har införts, specifikt genom förslagspunkterna nio till tolv. Under debatten i riksdagen lyftes flera olika förslag från oppositionen för att säkerställa att den nya vården verkligen fungerar som det är tänkt. Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) presenterade krav på att staten måste ha en striktare plan för utvärdering. Ett av kraven var att regeringen skulle samla in och presentera en komplett redovisning av hur hela reformen har genomförts i landets kommuner och regioner. Detta skulle göras för att snabbt kunna upptäcka om vården fallerar. Ett annat stort fokus i oppositionens förslag var en fördjupad analys av hur barn påverkas av reformen. Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (MP) betonade att barn som lever med vuxna i ett skadligt bruk är en särskilt utsatt grupp i samhället. De krävde därför att regeringen skulle genomföra en noggrann konsekvensanalys av hur den nya vården påverkar just dessa barn, för att garantera att de får rätt stöd. Vidare krävdes en strukturerad plan för långsiktig uppföljning och utvärdering av beslutet. Kritiken från Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) byggde på oron att reformen riskerar att bli underfinansierad och svår att styra om man inte har tydliga mål och sätt att mäta resultaten på. De menade att en reform av den här storleken måste utvärderas kontinuerligt för att man snabbt ska kunna rätta till brister i vårdkedjan. Oppositionen ville också se över den så kallade ANDTS-strategin (strategin för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel) så att den bättre passade in i det nya vårdsystemet. Riksdagens majoritet, som består av regeringspartierna och Sverigedemokraterna (SD), valde dock att rösta nej till alla dessa förslag. De anser att regeringens nuvarande plan för uppföljning är fullgod. Regeringssidan pekar på att det redan finns uppdrag hos olika myndigheter, till exempel Socialstyrelsen, som arbetar med att stötta kommuner och regioner i att införa och granska den nya vården. Regeringssidan lyfte också fram att staten redan har planerat att betala ut medel till regionerna och kommunerna. Det handlar om fyrahundra miljoner kronor varje år mellan 2027 och 2031 för att underlätta övergången till det nya arbetssättet. De menar att detta ekonomiska stöd och de befintliga myndighetsuppdragen räcker för att se till att reformen fungerar som avsett. För de personer som påverkas av beslutet innebär detta att vårdreformen kommer att bli verklighet utan att specifika lagkrav på extra rapportering eller nya barnanalyser införs. Uppföljningen av vården kommer i stället att ske genom de vanliga kanaler och system som myndigheterna använder sig av i dag.