Riksdagen säger nej: Tåget till Arlanda fortsätter vara dyrt

Riksdagen har nyligen tagit ett beslut gällande framtiden för Arlandabanan. Detta är den järnvägssträcka som förbinder Stockholm och Arlanda flygplats. Ärendet handlade om huruvida staten skulle agera för att ta över kontrollen av banan i förtid, ett förslag som nu har avslagits. Bakgrunden till diskussionen är ett långvarigt avtal. I dagsläget drivs trafiken av det privata företaget A-Train AB, som kör Arlanda Express. Företaget har ett så kallat koncessionsavtal med staten. Detta avtal ger dem ensamrätt att driva trafiken på sträckan och rätt att ta ut avgifter fram till år 2050. Denna modell har under en längre tid varit föremål för debatt. Anledningen är att avtalet leder till höga biljettpriser för resenärerna. Dessutom finns det en särskild passageavgift för de personer som reser till flygplatsen med andra tågbolag än Arlanda Express, till exempel med regionaltåg. Denna avgift läggs på biljettpriset och gör även dessa resor kostsamma för den som vill resa miljövänligt. Det förslag som riksdagen röstade om innebar att staten skulle lösa ut företaget från avtalet i förtid. Syftet med ett sådant utköp skulle vara att staten återfår den fulla kontrollen över järnvägsinfrastrukturen vid flygplatsen. Med statlig kontroll skulle det bli möjligt att slopa passageavgiften och sänka biljettpriserna, vilket förespråkarna menar skulle göra det mer attraktivt för fler resenärer att välja tåget framför andra transportmedel. Riksdagens majoritet valde dock att rösta nej till motionerna om ett statligt övertagande. Majoriteten utgörs av regeringspartierna, det vill säga Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L), med stöd av Sverigedemokraterna (SD). Deras huvudsakliga motivering är av ekonomisk karaktär. Ett förtida utköp av avtalet med A-Train AB skulle innebära stora kostnader för den svenska staten. Att bryta ett bindande affärsavtal i förtid kräver ekonomiska resurser som då skulle belasta den statliga budgeten. Konsekvensen av beslutet blir att den nuvarande situationen fortsätter oförändrad. Prissättningen för tågresor till Arlanda kommer att fortsätta vara marknadsstyrd av en privat aktör. För de resenärer som påverkas av beslutet innebär detta att de höga biljettpriserna och passageavgifterna förväntas vara kvar under en överskådlig framtid, åtminstone fram till dess att avtalet löper ut år 2050. Beslutet att bevara nuvarande ordning har dock mött kritik. I riksdagen var det främst Miljöpartiet (MP) som reserverade sig mot beslutet. Miljöpartiet (MP) menar att det privata avtalet fungerar som ett monopol som skapar en flaskhals i samhällets klimatomställning. Enligt partiet är det ineffektivt för samhällsekonomin att järnvägen inte används till sin fulla potential på grund av att priserna är höga. Den centrala kritiken handlar om att de dyra tågbiljetterna får en direkt effekt på resenärernas beteende. När det kostar mer att åka tåg väljer fler människor i stället att ta bilen eller bussen till flygplatsen. Detta motverkar målet om ett fossilfritt resande och leder även till ökad trängsel på vägnätet i Stockholmsregionen. Sammanfattningsvis fastställer beslutet att nuvarande avtalsmodell kvarstår. Den ekonomiska risken för staten bedömdes väga tyngre än de potentiella klimatvinsterna och de lägre biljettpriserna för resenärerna som ett förstatligande skulle kunna medföra.