Ny lag tvingar fram gemensam datadelning mellan Sveriges myndigheter

Riksdagen har tagit ett beslut om att införa en helt ny lag för den offentliga förvaltningen i Sverige. Beslutet rör något som kallas för interoperabilitet vid datadelning. Lagen innebär i korta drag att statliga myndigheter, regioner, kommuner och kommunala bolag måste använda gemensamma tekniska lösningar när de utbyter digital information med varandra. Lagen förväntas träda i kraft 2026-08-15 och riksdagens samtliga partier ställde sig bakom förslaget, vilket betyder att det inte fanns någon politisk oenighet i frågan. Bakgrunden till att denna lag införs bygger till stor del på regeringens digitaliseringsstrategi och på nya regler från Europeiska unionen (EU). EU har tagit fram en förordning som kallas för Interoperable Europe Act. Men beslutet grundar sig också i ett inhemskt problem. Under lång tid har den svenska offentliga förvaltningen saknat gemensamma regler för hur digital information ska hanteras och delas. Olika kommuner och myndigheter har byggt upp sina egna, separata datorsystem. Eftersom dessa system ofta inte kan prata med varandra har det uppstått tekniska hinder. Konsekvensen har blivit en rörig administration där personal ibland fått göra samma arbete flera gånger. Det har också gjort att det blivit dyrare för samhället att driva den offentliga sektorn. För de som påverkas, det vill säga myndigheter och kommuner, innebär den nya lagen en stor omställning. På lång sikt förväntas det dock leda till stora fördelar. När tekniken fungerar på samma sätt överallt kan data delas maskin till maskin, alltså helt automatiskt. Det kommer att minska administrationen och korta ner handläggningstider. En annan viktig aspekt är att enhetlig data är ett grundkrav för att kunna utveckla tjänster som bygger på artificiell intelligens (AI). När data blir lättare att komma åt på ett säkert sätt kan nya smarta lösningar tas fram. I förlängningen är förhoppningen att detta ska leda till en snabbare och smidigare service för privatpersoner och företag som har ärenden hos myndigheter. Lagen innehåller dock undantag. Man behöver inte dela data om det skulle hota Sveriges säkerhet, bryta mot lagar om personuppgifter eller om det skulle bli orimligt dyrt i förhållande till vilken nytta det gör. Även om alla politiska partier var eniga om att lagen behövs, har det riktats en del kritik mot hur snabbt förändringen ska ske. Flera experter och remissinstanser har uttryckt oro över de praktiska svårigheterna. Ett av huvudargumenten i kritiken är att Sverige just nu saknar den övergripande digitala infrastruktur som krävs för att myndigheterna ska kunna leva upp till lagens krav. Vissa experter menar att det är en nästintill omöjlig uppgift att få allt på plats i närtid. En annan punkt som lyfts i kritiken är de ekonomiska konsekvenserna under uppstartsfasen. Att bygga om och anpassa gamla datorsystem till den nya standarden kommer att kosta mycket pengar i början. Detta kan bli särskilt tufft för mindre kommuner som redan har en ansträngd budget och brist på personal med rätt teknisk kompetens. Brottsförebyggande rådet är en av de instanser som har påpekat att de politiska ambitionerna är höga, men att de riskerar att bli svåra att följa upp om man inte gör tydliga prioriteringar kring vad som är viktigast att ordna först. Sammanfattningsvis anser trafikutskottet, som berett frågan, att fördelarna överväger nackdelarna. Även om det kommer att kosta pengar att införa de nya kraven i början, bedömer riksdagen att de samhällsekonomiska vinsterna i form av minskad byråkrati och modernare teknik på sikt kommer att vara mycket större.