Riksdagen säger nej till nya krav om kvinnors rättigheter

Riksdagen har fattat ett beslut om Sveriges roll i världen när det gäller mänskliga rättigheter. Ett av de områden som diskuterades mest var förslagspunkt åtta. Den handlade om kvinnors och barns rättigheter, samt det som förkortas SRHR. SRHR står för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det innebär bland annat rätten att bestämma över sin egen kropp, tillgång till preventivmedel och rätten till en säker förlossning. Bakgrunden till att dessa förslag kom upp i riksdagen är att det pågår en förändring i världen. Flera rapporter visar att motståndet mot sexuella och reproduktiva rättigheter ökar globalt. Auktoritära krafter i olika länder arbetar aktivt för att begränsa kvinnors och barns rättigheter. På grund av denna utveckling ville oppositionspartierna att Sverige skulle ta en tydligare roll för att motverka detta motstånd internationellt. Förslagen i riksdagen kom från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. De ville att riksdagen skulle ge regeringen nya och tydligare uppdrag. Syftet var att stärka det svenska engagemanget och ge diplomater tydliga politiska mandat för att försvara dessa rättigheter när de träffar representanter för andra länder. Trots detta valde riksdagen att avslå förslagen. Majoriteten, som bestod av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, röstade nej. De motiverade sitt beslut med att regeringen redan bedriver ett aktivt och bra arbete. Enligt dem används de diplomatiska och ekonomiska resurserna på ett väl avvägt sätt. De anser helt enkelt att det inte behövs några nya formella uppdrag till regeringen för att Sverige ska fortsätta värna om dessa frågor. Beslutet har fått kritik från oppositionen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet menar att Sverige har sänkt sin ambitionsnivå. Tidigare bedrev Sverige något som kallades för en feministisk utrikespolitik, vilket innebar att jämställdhet alltid skulle prioriteras högst i internationella relationer. Den nuvarande regeringen har valt att sluta använda det begreppet. Kritikerna menar att detta avslag är ytterligare ett tecken på att Sverige inte längre tar samma ledarroll i frågor som rör jämställdhet. För de personer som påverkas av dessa beslut internationellt innebär detta att Sveriges bistånd och utrikespolitik fortsätter i samma spår som tidigare under denna regering. Inga nya riktlinjer läggs till för att specifikt öka takten i arbetet för SRHR. Kritikerna oroar sig för att regeringens nuvarande hållning riskerar att försvaga Sveriges röst i viktiga internationella forum, särskilt i en tid då dessa rättigheter är under stark press. Sammanfattningsvis handlar beslutet alltså om vilken metod och ambitionsnivå Sverige ska ha. Alla partier uttrycker att folkrätt och mänskliga rättigheter är viktiga, men de är oense om hur hårt och på vilket sätt Sverige ska driva just frågorna om kvinnors och barns rättigheter i världen. Regeringssidan anser att dagens arbete räcker, medan oppositionen kräver kraftfullare åtgärder och ett tydligare ledarskap.