Riksdagen godkänner Sveriges första hela år i Nato

Riksdagen har nu behandlat utrikesutskottets betänkande om Sveriges verksamhet i försvarsalliansen Nato under år 2025. Beslutet innebär att riksdagen formellt lägger regeringens skrivelse och delegationens redogörelse till handlingarna. Att lägga något till handlingarna är ett riksdagsuttryck för att man har läst, granskat och godkänt innehållet i rapporterna utan att kräva några omedelbara ändringar i själva texten. Eftersom 2025 var Sveriges första hela år som medlem i försvarsalliansen var denna genomgång extra viktig för att se hur arbetet har fungerat i praktiken. Genom att godkänna dessa dokument bekräftar riksdagen den riktning som regeringen har tagit i den svenska säkerhetspolitiken. Under 2025 har Sverige integrerats alltmer i Natos militära planering. Detta har bland annat inneburit att svensk militär har bidragit med trupper till Natos styrkor i Lettland. Det har också betytt att vi har hjälpt till med att bevaka luftrummet över Polen med våra svenska stridsflygplan. Att dokumenten nu arkiveras fungerar som ett officiellt godkännande av att dessa militära insatser och Sveriges nya roll i det gemensamma försvaret har skötts på rätt sätt och ska fortsätta. En annan mycket central del av det som nu godkänns är ekonomin och hur skattepengar ska användas. Under ett stort möte för alla Natoländer i staden Haag kom länderna överens om nya mål för hur mycket pengar som ska läggas på försvaret i framtiden. Målet är nu att fem procent av bruttonationalprodukten (BNP) ska gå till landets samlade försvarsförmåga senast år 2035. Att riksdagen godkänner rapporten betyder att man också accepterar denna stora ekonomiska satsning. För de personer som jobbar inom den svenska militären innebär detta beslut att de får tydliga besked om att Sveriges starka närvaro och åtaganden i Nato kommer att fortsätta växa under de kommande åren. Vägen fram till detta beslut har präglats av en stor omställning för det svenska samhället. Efter det formella inträdet i alliansen krävdes en noga kontroll av hur väl Sverige har anpassat sig. En lagändring genomfördes också i slutet av 2025 för att göra det lättare för regeringen att skicka trupper på snabba insatser om det skulle uppstå en kris, vilket är något som också tas upp och förklaras i de godkända rapporterna. När det gäller stödet för beslutet var det en väldigt bred majoritet i riksdagen som tyckte att rapporterna skulle läggas till handlingarna. Det betyder dock inte att det helt saknades kritik i debatten. Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade reservationer. Att ha en reservation betyder att de formellt håller med om att rapporten ska arkiveras, men att de är starkt kritiska till vad Sverige faktiskt gör och inte gör inuti alliansen. Vänsterpartiet och Miljöpartiet menar att regeringen inte prioriterar rätt frågor i sitt Natoarbete. De vill att Sverige ska ta en mycket tydligare ställning för global nedrustning och driva på för ett förbud mot kärnvapen. Miljöpartiet lyfte också fram att Sverige måste jobba mycket hårdare för att Förenta nationernas (FN) regler om kvinnor, fred och säkerhet ska följas inom Nato. Vänsterpartiet betonade i sin tur att Sverige borde arbeta aktivt för att inrätta ett särskilt centrum för demokrati inom Nato. Detta vill man göra eftersom de anser att vissa medlemsländer rör sig i en riktning som inte är fullt ut demokratisk, och de menar att Sverige måste våga stå upp emot detta. Trots denna politiska kritik valde riksdagen i slutändan att följa utskottets förslag och lägga båda rapporterna till handlingarna.