Sverige stöder ny domstol för att döma ryska ledare

Riksdagen har tagit ett beslut om att Sverige ska ansluta sig till en ny internationell överenskommelse. Målet med denna överenskommelse är att inrätta en särskild domstol för att pröva det brott som kallas aggressionsbrott, vilket syftar på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som inleddes under 2022. Bakgrunden till detta beslut ligger i en juridisk lucka i det internationella rättssystemet. I vanliga fall är det Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som hanterar allvarliga internationella brott. Men när det gäller just brottet att starta ett anfallskrig, har denna domstol ingen makt om det land som begår brottet inte har skrivit under specifika avtal. Eftersom Ryssland inte är en del av detta system, har Internationella brottmålsdomstolen (ICC) inte rätt att pröva just ansvaret för krigsutbrottet. För att lösa detta problem tog Ukraina tillsammans med en grupp andra länder, där Sverige ingår, ett initiativ till att skapa en specialdomstol. Denna tribunal kommer att ha sitt säte i Haag i Nederländerna. Genom beslutet i den svenska riksdagen godkänner Sverige att vi deltar i den förvaltningskommitté som ska styra domstolen. I praktiken innebär det att Sverige kommer att vara med och besluta om domstolens budget och finansiering. Vi kommer också att ha en roll i att tillsätta de domare och åklagare som ska arbeta där. För detta åtar sig Sverige att betala en årlig avgift som till en början ligger på cirka fyra och en halv miljoner kronor för åren 2026 och 2027, för att sedan öka. Beslutet har ett starkt politiskt stöd i Sverige. Samtliga partier i riksdagen står bakom förslaget och det fanns inte en enda reservation emot det. Utrikesutskottet framhåller att det är nödvändigt att utkräva ansvar från Ryssland för att skydda den internationella rättsordningen och för att ge det ukrainska folket en form av rättslig upprättelse. Det handlar också om att skicka en tydlig signal som avskräcker andra länder från att starta krig i framtiden. Samtidigt som det politiska stödet är starkt, har beslutet mötts av en del kritik från rättsvetenskapliga experter. Den främsta invändningen handlar om det juridiska problemet med statschefers personliga åtalsfrihet. Enligt internationella regler har sittande ledare ofta ett skydd mot att bli åtalade, vilket gör att det kan bli svårt att rent praktiskt döma den ryska statsledningen. Det finns också experter som känner oro för att en sådan här tillfällig domstol kan uppfattas som politiskt styrd, och att den dömer utifrån vad vinnarna anser är rätt. En annan praktisk utmaning är att det är svårt att genomföra en rättegång om de personer som anklagas inte befinner sig i domstolen. Trots dessa utmaningar anser riksdagen att vinsterna med att visa handlingskraft är större än riskerna, och att folkrätten måste försvaras. Beslutet väntas träda i kraft inom kort och arbetet med att bygga upp tribunalen fortsätter nu i samarbete med övriga länder i Europarådet.