Riksdagen säger nej till nya försvarsgrupper och förbud i Arktis

Riksdagen har tagit ställning till hur det nordiska samarbetet ska utformas under 2025. Detta gäller länderna Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Beslutet bygger på regeringens årliga skrivelse och utrikesutskottets betänkande. Fokus för årets planering ligger på säkerhetspolitik, gränshinder och Arktis. Bakgrunden till besluten är att säkerhetsläget i världen har försämrats. En historisk förändring är att samtliga nordiska länder numera är medlemmar i försvarsalliansen Nato (North Atlantic Treaty Organization). Detta innebär att förutsättningarna för hur länderna samarbetar kring militärt försvar och krishantering har ritats om i grunden. När det gäller nordiskt samarbete, vilket var den första punkten i betänkandet, valde riksdagen att säga nej till flera förslag från oppositionen. Det handlade bland annat om krav på att skapa en ny databas för gränshinder och en utvärdering av gränskontroller. Majoriteten i riksdagen menar att arbetet med att ta bort hinder för personer som bor och arbetar över gränserna redan fungerar genom Gränshinderrådet. En särskild nordisk kommission har också tillsatts för att se över det så kallade Helsingforsavtalet, som är grunden för det nordiska samarbetet. Den andra punkten handlade om utrikespolitik, säkerhet och Arktis. Här fanns förslag om att inrätta en helt ny nordisk kommission för försvarsfrågor och säkerhetspolitik. Det fanns också krav på att stoppa oljeutvinning och gasutvinning i Arktis, samt att göra Norden till en zon fri från kärnvapen. Riksdagen röstade nej till dessa förslag. Motiveringen är att det redan finns starka nätverk, som Nato och samarbetet Nordefco (Nordic Defence Cooperation), som hanterar försvarsfrågorna. När det gäller Arktis anser riksdagen att frågorna bäst hanteras genom Arktiska rådet och att fokus bör ligga på stabilitet. Den tredje och fjärde punkten handlade om att avslå övriga förenklade förslag kring infrastruktur och bistånd, samt att formellt lägga regeringens skrivelse till handlingarna, vilket betyder att dokumentet arkiveras och att regeringen får fortsätta med sin nuvarande plan. Beslutet innebär att regeringens linje ligger fast. Det blir inga nya parallella strukturer för försvar eller nya miljöförbud gällande Arktis genom detta beslut. För de medborgare som pendlar över gränserna innebär det att arbetet rullar på som vanligt utan nya omedelbara åtgärder från riksdagen. Flera partier har dock riktat kritik mot besluten. Socialdemokraterna och Miljöpartiet är kritiska till att man inte skyddar Arktis natur mer. De anser att man borde införa ett förbud mot oljeutvinning. Vänsterpartiet och Miljöpartiet reagerar mot att frågor om att stärka urfolkens rättigheter och förbud mot kärnvapen lämnades utan åtgärd. Centerpartiet anser att staten behöver bättre verktyg för att lösa gränshinder för vanliga människor och företag i gränsregionerna. Sammanfattningsvis anser en majoritet i riksdagen att de nordiska länderna står starkare tillsammans än tidigare i och med medlemskapet i Nato, och att det viktigaste nu är att vårda de samarbeten som redan finns.