Riksdagen säger nej till lag mot kärnvapen på svensk mark

Riksdagen har nyligen tagit ställning till flera förslag som rör Sveriges framtida säkerhetspolitik. Beslutet togs 2026-03-26. Fokus låg på kärnvapen, landets roll i försvarsalliansen Nato och hur internationell nedrustning ska fungera. Det slutgiltiga beslutet blev att säga nej till kraven på en svensk lagstiftning mot kärnvapen. Bakgrund till beslutet Frågan har blivit viktig efter att Sverige blev medlem i Nato och skrev under ett avtal med USA som kallas DCA-avtalet (Defense Cooperation Agreement). Detta avtal ger amerikansk militär rätt att använda flera svenska militärbaser. Då startade en debatt om hur Sverige ska garantera att kärnvapen inte placeras på svensk mark. Vissa partier krävde att detta skulle skrivas in i svensk lag, för att det inte skulle finnas några tveksamheter. Vad innebär beslutet? Majoriteten, alltså Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, röstade nej till en lag mot kärnvapen. De menar att det redan finns ett löfte om att Sverige inte ska ha kärnvapen på sitt område i fredstid. Enligt partierna räcker detta löfte för att gästande länder ska respektera våra regler. De tror också att en strikt lagstiftning skulle kunna göra det svårare för Sverige att samarbeta militärt och ställa till problem för Natos gemensamma försvar. När det gäller nedrustning i världen valde riksdagen att hålla fast vid NPT (Ickespridningsfördraget). Det är det äldsta och mest kända avtalet för att stoppa kärnvapen. Däremot röstade man nej till att närma sig FN:s nyare avtal om förbud mot kärnvapen, kallat TPNW (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons). Majoriteten anser att TPNW saknar bra sätt att kontrollera reglerna och att ett närmande går emot Natos gemensamma åsikter. Kritiken från oppositionen Beslutet att inte införa en lag, och att hålla avstånd till FN:s kärnvapenförbud, fick kraftig kritik från oppositionen. Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet var emot majoritetens beslut. Ett av de starkaste argumenten från kritikerna är att det saknas en tydlig svensk lag, vilket skapar en farlig osäkerhet. Politiska löften fungerar ofta i fredstid, men kritikerna undrar vad som händer om en kris eller ett krig skulle starta. Utan en lag menar de att reglerna inte är tillräckligt starka. Dessutom menar flera kritiker att Sverige nu ger upp sin historiska roll som en stark röst för fred och nedrustning. Att Sverige inte ens vill vara med och lyssna när FN diskuterar kärnvapenförbud inom TPNW anses skada landets rykte i världen. Man menar att Sverige nu anpassar sig för mycket efter vad kärnvapenländerna tycker, i stället för att driva en självständig politik för fred. Vad händer nu? För de som påverkas betyder detta att reglerna för utländsk militär i Sverige kommer att bygga på politiska avtal och löften, i stället för svensk lag. Försvarsmakten och regeringen kommer att fortsätta bygga samarbetet inom Nato utifrån detta beslut.