Nya regler ger rätt till insyn i svenska friskolor

Riksdagen har beslutat om en ny lag som förändrar hur fristående skolor och förskolor ska arbeta med öppenhet och insyn. Lagen innebär att offentlighetsprincipen ska införas hos enskilda huvudmän inom skolväsendet. Detta betyder att privata skolor kommer att behöva följa samma grundläggande regler för öppenhet som de kommunala skolorna gör i dag. Lagändringarna är planerade att börja gälla från och med 2027-01-01. Vad innebär beslutet i praktiken? Den stora förändringen är att allmänheten och journalister får rätt att begära ut allmänna handlingar från friskolor. Om en skola får ett e-postmeddelande eller skapar ett dokument om hur skattepengar används, blir detta en allmän handling. Dessutom får anställda på dessa skolor ett starkare meddelarskydd. Det betyder att personalen tryggt kan vända sig till media för att berätta om missförhållanden på sin arbetsplats, utan att skolan får lov att straffa dem eller efterforska vem som lämnat informationen. Vidare ska friskolorna börja tillämpa arkivlagen för att spara viktiga dokument för framtiden. Bakgrunden till lagändringen För att förstå varför beslutet tas nu måste man titta tillbaka till en dom från år 2020, den så kallade SCB-domen. Denna dom ledde till att statistik om just friskolor, som tidigare varit offentlig, plötsligt började betraktas som affärshemligheter. Detta gjorde det svårt att jämföra olika skolor och att se hur skattepengar användes. Syftet med den nya lagen är att lösa detta problem genom att skapa likvärdiga villkor mellan kommunala skolor och friskolor. Skattepengar bekostar båda typerna av skolor, och då anser en majoritet i riksdagen att insynen också ska vara densamma. Lättnadsregler för små skolor För att inte mindre friskolor och förskolor ska få en svår administrativ börda har riksdagen beslutat om vissa undantag, kallade lättnadsregler. Dessa regler gäller för skolor och fritidshem som har maximalt 450 elever, samt för aktörer som enbart driver förskola och har maximalt 100 barn. De små verksamheterna slipper det formella kravet på att registrera, eller diarieföra, alla handlingar. De får också lite längre tid på sig att svara på en begäran om att lämna ut dokument. I vanliga fall ska handlingar lämnas ut genast. För de mindre aktörerna räcker det att handlingarna lämnas ut inom en vecka. Kritik mot de nya reglerna Beslutet har väckt debatt och fått kritik. Vissa aktörer som driver små förskolor har uttryckt oro över att de nya reglerna kommer att innebära mer pappersarbete, trots lättnadsreglerna. Å andra sidan menar Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att lättnadsreglerna är ett problem för öppenheten. De anser att gränsen på 450 elever är för högt satt. Deras kritik handlar om att undantagen riskerar att försvaga allmänhetens rätt till insyn och skapa ett ojämlikt system, där elever och föräldrar på mindre friskolor inte får samma transparens som på större skolor. De riktar även kritik mot att arkivkraven för de mindre friskolorna inte är tillräckligt stränga jämfört med kraven på de kommunala skolorna. Politiskt läge Majoriteten i riksdagen, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet, stödjer förslaget. De anser att lagen balanserar kravet på insyn med förståelsen för att små skolor inte klarar av samma byråkrati som stora kommuner. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet på de punkter där de ansåg att reglerna för insyn, lättnader och arkivering inte är tillräckligt skarpa.