Nya läroplanen: Samtycke och diskriminering tas bort som övergripande mål

Riksdagen har tagit ett beslut som kommer att förändra den svenska skolans läroplan. Beslutet handlar om hur skolan ska arbeta med ämnen som sexualitet, samtycke, relationer, diskriminering och digitalisering i framtiden. Tidigare har detta varit övergripande mål som hela skolan och rektorn har haft ett gemensamt ansvar för. Nu flyttas ansvaret istället till specifika kursplaner i enskilda ämnen, som till exempel biologi eller samhällskunskap. Bakgrunden till denna reform är regeringens satsning på vad de kallar för en stark kunskapsskola. Målet är att renodla skolans uppdrag. Regeringen anser att läroplanernas inledande kapitel, som ofta har innehållit breda och ämnesövergripande mål, har gjort uppdraget otydligt för lärarna. Genom att flytta specifika värdegrundsfrågor och samhällsfrågor till enskilda ämnen hoppas man kunna minska den administrativa bördan för personalen. Lärarna ska få mer tid att fokusera på sina specifika ämneskunskaper och elevernas grundläggande färdigheter, som att läsa, skriva och räkna. Det förväntade utfallet är en mer enhetlig skola där fokus ligger på mätbara kunskaper snarare än diffusa värdegrundsmål. Även om regeringen ser detta som en nödvändig effektivisering av skolan, har beslutet stött på omfattande kritik. I riksdagen var oppositionspartierna, det vill säga Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, emot förslagen. De lämnade in flera reservationer och krävde att riksdagen skulle stoppa förändringarna, men deras motioner avslogs vid omröstningen. Kritiken stannar inte i riksdagen. Flera tunga remissinstanser, däribland Barnombudsmannen och Riksförbundet för sexuell upplysning (förkortat RFSU), har uttryckt djup oro över beslutet. Kritikerna varnar för att detta kan innebära ett paradigmskifte i svensk skola. De menar att frågor om mänskliga rättigheter, diskriminering och samtycke är centrala för hela skolmiljön och avgörande för elevernas trygghet. Om dessa frågor inte längre är ett gemensamt ansvar för all skolpersonal, finns det en risk att undervisningen blir nedprioriterad. Motståndarna till beslutet varnar också för att kvaliteten på undervisningen om till exempel samtycke kan bli ojämn och godtycklig, beroende på vilken lärare eleven har i ett specifikt ämne. För de elever som påverkas av detta innebär det att de inte längre kommer att möta frågor om sexualitet, samtycke och diskriminering integrerat över hela skoldagen på samma sätt som tidigare. Istället kommer undervisningen att dyka upp i de böcker och på de lektioner där ämnet uttryckligen finns inskrivet i kursplanen. Beslutet innebär att skollagen kommer att ändras för att tydliggöra att utbildningen ska förmedla och förankra specifika kunskaper. Den nya läroplanen och dess struktur är planerad att träda i kraft och börja tillämpas i skolan under höstterminen 2028. Detta ger skolor, rektorer och lärare några år på sig att ställa om sin undervisning efter de nya kraven. För komvux kommer vissa delar av beslutet att gälla först från och med början av 2031. Genom denna förändring dras gränserna skarpare mellan olika skolämnen, och ansvaret för elevernas förståelse för viktiga samhällsfrågor placeras i händerna på specifika ämneslärare istället för att vara ett delat uppdrag. Hur detta faller ut i praktiken återstår att se när de nya läroplanerna blir verklighet.