Nya läroplaner klubbade: Mer lärarmakt och minskat elevinflytande i skolan

Riksdagen har röstat igenom ett omfattande förslag som kommer att förändra hur den svenska skolan fungerar i grunden. Från och med hösten 2028 kommer helt nya läroplaner att gälla, och skollagen kommer att skrivas om. Detta beslut påverkar framför allt hur undervisningen ska gå till och vem som har makten i klassrummet. Bakgrunden till beslutet bygger på det samarbete som kallas Tidöavtalet, vilket är en överenskommelse mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna (SD). Dessa partier anser att den svenska skolan under lång tid har utvecklats åt fel håll. De menar att tidigare läroplaner har varit otydliga och för abstrakta. Framför allt anser de att det har funnits ett för stort krav på att eleverna själva ska söka och bygga upp sin egen kunskap. Detta arbetssätt har, enligt regeringen och Sverigedemokraterna (SD), varit en stor orsak till att kunskapsresultaten i den svenska skolan har sjunkit. För att vända denna utveckling vill de nu införa vad de kallar för en kunskapsskola. En av de allra största förändringarna är ett enda ord i skollagen. Tidigare har det stått att eleverna ska inhämta kunskap. Nu ändras detta till att skolan ska förmedla kunskap. Det kan låta som en liten sak, men i praktiken betyder det att lärarens roll förändras helt. Läraren ska vara den tydliga ledaren i klassrummet och ha hela ansvaret för att lära ut, istället för att lämna över ansvaret till eleven. Fokus kommer i framtiden att ligga på konkret fakta och grundläggande färdigheter, som att läsa, skriva och räkna. En annan stor förändring är att elevernas och vårdnadshavarnas (föräldrarnas) möjlighet att påverka skolan kommer att minska. Regeringen anser att läraren måste få ett starkare mandat att sköta sitt jobb i fred. Föräldrar och elever ska inte kunna lägga sig i hur läraren väljer att undervisa eller lägga upp sina lektioner. I beslutet ingår också att reglerna kring betygssättning ska göras om för att bli enklare. Särskilt för det lägsta godkända betyget, E, ska läraren få göra en helhetsbedömning istället för att eleven måste klara av varje litet detaljkrav. Beslutet har dock inte tagits emot utan motstånd. Oppositionspartierna, det vill säga Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP), har röstat emot förslaget. De riktar stark kritik mot flera delar av beslutet. Deras främsta kritik handlar om att staten nu går in och detaljstyr hur lärarna ska arbeta. De anser att lärarna är professionella yrkesutövare som själva måste få välja vilka metoder som fungerar bäst för just deras elever. Att skriva in i lag exakt hur undervisning ska gå till menar de hämmar lärarnas frihet. Oppositionen är också mycket kritisk till att elevernas möjlighet att vara med och bestämma över sin skolvardag minskar. De menar att elever växer och tar ansvar när de känner sig delaktiga, och att ett minskat elevinflytande är ett steg bakåt. Även flera organisationer och experter som har läst förslaget innan det röstades igenom, så kallade remissinstanser, har uttryckt liknande oro. Sammanfattningsvis innebär riksdagens beslut att den svenska skolan går mot mer lärarledd undervisning, ett starkare fokus på fakta, mindre eget arbete för eleverna och ett minskat inflytande från föräldrar och elever. De nya reglerna och läroplanerna kommer att börja gälla successivt, med den största förändringen inför starten av höstterminen 2028.