Riksdagen skrotar betyget F – här är den nya sifferskalan

Sveriges riksdag har fattat ett historiskt beslut om att helt göra om det svenska betygssystemet. Den välkända betygsskalan med bokstäverna A till F kommer att bytas ut. I stället kommer elever att få betyg i form av siffror på en skala från ett till tio. En av de mest diskuterade förändringarna är att det skarpa underkända betyget F försvinner. Det nya systemet kommer att börja gälla från och med den 1 juli 2028. För de som läser på vuxenutbildning, det vill säga Komvux, införs systemet i stället i början av 2031. Bakgrunden till att riksdagen väljer att göra denna stora förändring handlar om ett problem som kallas för betygsinflation. Under många år har utredningar visat att betygssättningen skiljer sig kraftigt åt mellan olika skolor i Sverige. Vissa skolor har delat ut så kallade glädjebetyg, alltså högre betyg än vad elevernas kunskaper egentligen motsvarar. Detta har skapat ett system där urvalet till högre studier har blivit skevt. Elever som har gått på skolor med strängare betygssättning har hamnat i underläge när de ska söka till gymnasiet eller högskolan. För att lösa detta problem införs en ny modell för hur elevernas poäng, det så kallade meritvärdet, räknas ut. I framtiden kommer meritvärdet att bestå av två delar. Sjuttio procent av värdet baseras på de betyg som lärarna sätter i skolan. Resterande trettio procent kommer att baseras på resultaten från nya, nationella slutprov som rättas centralt. För att ytterligare se till att skolorna inte sätter glädjebetyg kommer lärarnas betyg att justeras, eller kalibreras, mot hur eleverna presterar på de nationella slutproven. Målet är att ett betyg ska vara värt lika mycket oavsett vilken skola i landet man har gått på. Ett annat stort bekymmer med det nuvarande systemet har varit att betyget F har stoppat många elever från att gå vidare i sina studier. Även om F nu försvinner innebär det inte att alla garanteras en plats på gymnasiet. För att bli behörig till gymnasieskolans nationella program kommer det krävas att man når upp till ett lägsta meritvärde på fyra. Förhoppningen är att denna förändring ska hjälpa fler elever att kämpa sig framåt, utan att känna hopplöshet över ett enskilt F-betyg. Beslutet i riksdagen var dock inte enigt. Förslaget lades fram av regeringen och fick stöd av Sverigedemokraterna, vilka tillsammans röstade igenom reformen. De menar att detta är nödvändigt för att återupprätta förtroendet för skolan. Oppositionen, som består av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, riktade stark kritik mot flera delar av förslaget och röstade nej till dessa. Deras oro grundar sig bland annat i att den matematiska modellen för att justera betygen är svår att förstå. De anser att metoden är otydlig. Vidare varnar oppositionen för att elever som läser praktiska och estetiska ämnen riskerar att missgynnas i det nya systemet, eftersom de ämnena kanske inte mäts lika bra med teoretiska slutprov. Oppositionen har också uttryckt oro över digitaliseringen av de nationella slutproven. De anser att det finns en risk för tekniska problem om inte skolorna får bättre förutsättningar. Slutligen menar de att systemet inte alls passar för hur vuxenutbildningen fungerar idag. Sammanfattningsvis innebär beslutet ett stort skifte för den svenska skolan, där fokus flyttas mot centrala prov och en mer styrd bedömning för att skapa rättvisa villkor för alla elever i Sverige.