Riksdagen har fattat ett nytt beslut som ska göra det enklare och tryggare för sjukskrivna att närma sig arbetslivet igen. Förslaget kallas för ”arbetsprövning med bibehållen sjukpenning” och innebär en stor förändring i hur man kan testa sin arbetsförmåga utan att riskera sin ekonomi. Här går vi igenom vad beslutet betyder för dig, varför det införs och vad kritiker har sagt om de nya reglerna. **Vad innebär beslutet?** Från och med den 1 mars 2026 kommer personer som har hel sjukpenning att kunna komma överens med sin arbetsgivare om att testa att arbeta under en begränsad tid. Det nya är att du får behålla hela din sjukpenning från Försäkringskassan under tiden du provar att jobba. Tidigare har många varit rädda för att testa att arbeta eftersom det kunnat påverka rätten till ersättning om det visar sig att man inte orkar. Reglerna säger att man får pröva att arbeta i två separata perioder per år. Varje period får vara max 14 dagar lång. Det finns inget krav på att du ska prestera som vanligt, utan syftet är bara att testa om du är redo att komma tillbaka. Det ska ske i samförstånd, vilket betyder att både du och din chef måste vara överens om det. **Varför gör man detta?** Syftet med de nya reglerna är att sänka trösklarna tillbaka till arbetslivet. Regeringen och de partier som stöttar förslaget menar att kontakten med arbetsplatsen är avgörande för rehabilitering. Forskning från bland annat Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar att insatser som sker direkt på arbetsplatsen ofta ger bättre resultat än insatser utanför jobbet. Genom att ta bort den ekonomiska risken hoppas man att fler vågar ta steget att prova. Förhoppningen är att detta ska leda till att sjukskrivningar blir kortare och att individens ekonomi stärks på sikt. Det ska också minska belastningen på vården om fler kommer ut i arbete snabbare. **Kritik och oro för utnyttjande** Även om grundtanken mottagits positivt har det funnits kritik mot hur reglerna utformats. Flera fackliga organisationer, som LO och TCO, samt Läkarförbundet, har uttryckt en oro för att systemet kan missbrukas. De menar att oseriösa arbetsgivare skulle kunna pressa sjuka anställda att komma in och arbeta ”gratis” under dessa veckor, eftersom lönen ersätts av statlig sjukpenning. I riksdagen har oppositionspartierna Vänsterpartiet (V), Miljöpartiet (MP) och Centerpartiet (C) haft invändningar. De anser att 14 dagar är en alldeles för kort tid för att hinna utvärdera om man klarar av att jobba. De föreslog istället att perioden skulle vara fyra veckor lång. De har också kritiserat att reglerna är för stela. Om man till exempel blir förkyld under sina testveckor finns det ingen möjlighet att förlänga perioden, vilket kan skapa stress. Socialdemokraterna (S) har röstat för förslaget i stort men har i ett särskilt yttrande påpekat vikten av flexibilitet vid kortvarig sjukdom och att man måste hålla noga koll på att arbetsgivare inte utnyttjar systemet. **Sammanfattning** Trots kritiken har riksdagen nu röstat ja till regeringens förslag. Det betyder att du som är sjukskriven kommer att få nya möjligheter att testa din arbetsförmåga våren 2026. Det är ett försök att mjuka upp vägen från sjukdom till arbete, men det ställer också krav på en god dialog mellan dig och din arbetsgivare.

Riksdagen har klubbat igenom nya lagar som ger kommunerna i Sverige utökade möjligheter att kontrollera vilka de anställer. Syftet med de nya reglerna är att öka tryggheten för äldre och personer med funktionsnedsättning, samt att förhindra att organiserad brottslighet får fäste i kommunal verksamhet. De nya lagarna börjar gälla den 1 mars 2026. Beslutet innebär framför allt två stora förändringar. För det första får kommuner nu rätt att göra registerkontroller på personal som ska arbeta i någons hem. Det handlar om personal inom hemtjänsten som hjälper äldre, och personal som stöttar vuxna med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service (LSS). Tidigare har det varit svårt för kommuner att kolla upp bakgrunden på dessa personer, men nu kommer arbetsgivaren kunna begära utdrag ur både belastningsregistret och misstankeregistret. Det betyder att man kan se om en person är dömd för brott eller misstänkt för allvarliga brott innan de får jobbet. För det andra gäller de nya reglerna även för ledande befattningar i kommunen, alltså höga chefer och nyckelpersoner. Här är oron stor för så kallad infiltration. Det betyder att kriminella nätverk försöker få in sina egna personer på poster där de kan påverka beslut eller komma åt känslig information och pengar. Genom att kontrollera dessa personer hoppas man kunna skydda kommunens resurser och se till att skattepengar går till det de ska. Bakgrunden till att dessa lagar införs är den ökade gängbrottsligheten och rapporter om att välfärdssystemet utnyttjas av kriminella. Politiker från flera partier har länge diskuterat behovet av att skydda sköra grupper, som äldre och sjuka, från att råka illa ut i sina egna hem. Det har ansetts vara en lucka i lagen att man inte fått kontrollera personal som jobbar så nära människor i en utsatt ställning. Regeringens förslag har fått brett stöd i riksdagen, men det finns också röster som manar till försiktighet. Vänsterpartiet har i ett särskilt yttrande påpekat att det är viktigt att inte stänga dörren för alla som någonsin gjort ett misstag. De menar att om reglerna blir för hårda kan det drabba unga människor som begått mindre brott men som nu vill leva lagligt och arbeta. Risken är att dessa personer inte får en chans att komma in på arbetsmarknaden, vilket kan göra det svårare för dem att lämna det kriminella livet bakom sig. Även Centerpartiet och Miljöpartiet har varit aktiva i debatten. De ville se ännu fler kontroller men betonade samtidigt vikten av att systemet måste vara rättssäkert och inte kränka den personliga integriteten mer än nödvändigt. Sammanfattningsvis innebär beslutet en skärpning av reglerna för att skydda välfärden. Från våren 2026 kommer det alltså bli standard att visa upp att man inte har ett tungt kriminellt förflutet om man vill arbeta med att vårda äldre i deras hem eller ha en topposition i en svensk kommun.

Riksdagen har fattat beslut om att avslå flera förslag som rör fastighetsrätt. Beslutet togs den 28 januari 2026 och handlar främst om hur Lantmäteriet arbetar, hur kostnader för privata vägar ska fördelas och frågor om markrättigheter i norra Sverige. Majoriteten i riksdagen menar att man inte bör göra några ändringar just nu eftersom det redan pågår arbete och utredningar kring dessa frågor. **Lantmäteriet och kostnader** En stor del av diskussionen handlade om Lantmäteriet. Det är den myndighet som har hand om kartor och gränser för fastigheter i Sverige. Flera partier, däribland Moderaterna (M), Centerpartiet (C) och Socialdemokraterna (S), hade lämnat in förslag på förbättringar. Många upplever idag att det tar för lång tid och kostar för mycket att få hjälp av Lantmäteriet, till exempel om man vill stycka av en tomt för att bygga ett hus. Förslagen handlade bland annat om att införa ett tak för hur mycket det får kosta (maxtaxa) och att korta köerna. Riksdagen sa nej till dessa förslag. Anledningen är att en statlig utredning nyligen har presenterat förslag på hur verksamheten kan bli bättre och billigare för enkla ärenden. Denna utredning är just nu ute på så kallad remiss, vilket betyder att experter och organisationer får tycka till om den fram till mars 2026. Riksdagen vill inte föregå detta arbete utan väntar in resultatet. **Regler för privata vägar** Ett annat område som behandlades var vägsamfälligheter. Det är när flera fastighetsägare delar på ansvaret och kostnaden för en privat väg. Hur mycket var och en ska betala styrs av något som kallas andelstal. Centerpartiet (C) ville göra det enklare att ändra dessa andelstal, eftersom det idag kan vara krångligt och dyrt om förhållandena ändras. Riksdagen hänvisade till att en ny lag infördes 2022 som redan har förenklat detta, och att det finns förslag på ytterligare förenklingar som just nu ses över inom Regeringskansliet. **Markrättigheter i norr** Beslutet berörde även en specifik fråga om mark och vatten i Västerbotten. Socialdemokraterna (S) ville att regeringen skulle se över möjligheten att återföra vissa rättigheter till stamfastigheter, baserat på gamla lagar. Riksdagen sa nej även till detta då regeringen meddelat att man inte planerar några sådana åtgärder. **Kritik från oppositionen** Beslutet innebär att det inte sker några omedelbara lagändringar. Socialdemokraterna (S) och Centerpartiet (C) reserverade sig mot beslutet på flera punkter. Det betyder att de inte håller med majoriteten. De anser att behovet av att underlätta för markägare och boende på landsbygden är så stort att man borde agera snabbare, istället för att vänta på pågående processer.

Riksdagen har fattat beslut om att avslå flera förslag som rör fastighetsrätt. Beslutet berör fyra huvudområden: arrende, tomträtt, ersättning vid expropriation och fideikommiss. Det innebär att det just nu inte blir några lagändringar inom dessa områden, trots att flera partier har lagt fram förslag på förändringar. Det första området rör arrende och tomträtt. Detta påverkar dig som äger ett hus men inte marken det står på. Tomträtt innebär oftast att du hyr marken av kommunen, medan arrende kan vara att du hyr av en privat markägare. Kritiken mot dagens system är att avgifterna (hyran för marken) kan höjas kraftigt och plötsligt. Flera partier, däribland Centerpartiet, ville införa regler för att göra dessa kostnader mer förutsägbara, exempelvis genom indexering. Riksdagen valde dock att avslå dessa förslag med hänvisning till att frågorna redan utreds på annat håll. Det andra området handlar om expropriation. Det är en lag som ger staten eller kommunen rätt att tvångsköpa mark för viktiga samhällsbyggen, som vägar eller elledningar. Här fanns förslag från bland annat Moderaterna och Centerpartiet om att höja ersättningen till markägare som drabbas, särskilt när det byggs elnät. Syftet var att göra det lättare att få markägare att gå med på nya byggen. Riksdagen sa nej även här, eftersom man vill vänta på en utredning som ser över just ersättningsnivåerna. Det sista området rör fideikommiss. Detta är en mycket gammal form av arv som innebär att egendom, ofta stora gods, hålls samlad och går i arv till en enda person, oftast den äldste sonen. Detta system är under avveckling sedan 1960-talet, men det tar lång tid. Socialdemokraterna föreslog att man skulle skynda på processen och avskaffa systemet helt och hållet nu. Riksdagen beslutade dock att fortsätta med den nuvarande takten för avveckling. Sammanfattningsvis innebär beslutet att nuvarande regler gäller tills vidare. För dig som bor med tomträtt eller arrende betyder det att osäkerheten kring framtida avgifter kvarstår tills utredningarna är klara.

Riksdagen har nyligen fattat beslut i frågor som rör fastighetsrätt, vilket handlar om lagar för mark, hus och hur vi köper och säljer bostäder. Två av de mest omdiskuterade punkterna handlade om så kallade dolda bud vid bostadsaffärer och om kommuner ska få en särskild rätt att köpa mark före andra. Här förklarar vi vad besluten innebär för dig som ung medborgare. **Nej till förbud mot dolda bud** När en bostad säljs i Sverige är det oftast budgivning. Ibland väljer en köpare att lägga ett ”dolt bud”. Det betyder att personen lägger ett bud till mäklaren med kravet att budet inte får visas för de andra som också vill köpa bostaden. Detta skapar ofta stress och osäkerhet hos de andra spekulanterna, eftersom de inte vet vad det högsta budet är eller om de har en chans att bjuda över. Flera partier, bland annat Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, ville att lagen skulle ändras så att dolda bud förbjuds. De menar att systemet är orättvist och skapar en otrygg bostadsmarknad. Men riksdagen röstade nej till detta förslag. Majoriteten av politikerna anser att man först måste vänta in resultatet av andra utredningar som pågår. Myndigheten Fastighetsmäklarinspektionen tittar redan på frågan, och riksdagen vill inte ändra lagen innan de har sett vad myndigheten föreslår. Detta innebär att det just nu inte sker någon förändring. Dolda bud kommer fortsätta vara tillåtna, vilket ställer höga krav på dig som konsument att vara vaksam om du ska köpa bostad i framtiden. **Ingen ny lag om kommunal förtur** En annan stor fråga handlade om ”förköpslagen”. Det är en lag som fanns i Sverige fram till år 2010. Den gav kommunerna rätt att gå före i kön och köpa mark eller fastigheter som var till salu, även om säljaren redan hade kommit överens med en annan köpare. Tanken med den gamla lagen var att kommunen skulle kunna säkra mark för att bygga bostäder, skolor eller vägar. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ville att en liknande lag skulle införas igen. De menar att kommunerna idag har svårt att hitta mark för att bygga nya bostäder, vilket leder till bostadsbrist. De anser att om kommunen får förtur kan de planera samhället bättre och motverka att städer blir uppdelade, så kallad segregation. Men riksdagen sa nej även till detta. Regeringspartierna (Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna) tillsammans med Sverigedemokraterna vill inte ha tillbaka den gamla lagen. De pekar på att det pågår en utredning som ska se över om staten eller kommunen ska få köpa fastigheter i speciella fall, men då handlar det mest om att stoppa kriminella gäng från att äga hus eller för att skydda Sveriges försvar. Det handlar alltså inte om att kommunen ska få köpa mark bara för att bygga bostäder. **Vad händer nu?** Beslutet betyder att det nuvarande systemet ligger fast tills vidare. För dig som är ung innebär det att bostadsmarknaden fortsätter fungera som idag. Det finns ingen lag som stoppar hemliga budgivningar, och kommunerna har inga extra verktyg för att ta över mark från privata ägare. Kritiker menar att detta gör det svårare att lösa bostadsbristen och att det gör bostadsköp otryggare. De som stödjer beslutet menar att man inte ska hasta fram nya lagar utan att utreda konsekvenserna noga först.

Riksdagen har nyligen fattat beslut om att inte genomföra några förändringar när det gäller lagarna för arv och testamenten just nu. Beslutet rör tre specifika områden som många har diskuterat: möjligheten att skriva digitala testamenten, inrättandet av ett register för att spara testamenten och ändrade regler för vem som ärver vem. **Digitala testamenten stoppas** Ett av förslagen handlade om att göra det lagligt med digitala testamenten. Idag måste ett testamente skrivas på papper och skrivas under för hand för att vara giltigt. Många menar att detta är omodernt i en tid när vi gör nästan allt annat digitalt, som att deklarera eller bankärenden. Förslaget om att tillåta digitala testamenten röstades dock ner av riksdagen. Det betyder att du inte kan använda din dator eller mobil för att bestämma vem som ska få dina saker i framtiden. Motiveringen till beslutet var bland annat att man vill avvakta pågående arbeten och att frågan är komplicerad. **Inget register för att spara testamenten** Ett annat förslag gällde ett statligt testamentsregister. Idag finns det inget centralt ställe där staten sparar testamenten. Om ett papperstestamente tappas bort eller förstörs av misstag kan det innebära att den dödes sista vilja inte kommer fram. Socialdemokraterna (S) tyckte att det var viktigt att införa ett sådant register för att öka tryggheten och minska risken för fusk eller slarv. Men majoriteten i riksdagen sa nej även till detta, vilket betyder att det fortfarande är upp till var och en att förvara sitt testamente på ett säkert ställe, till exempel i ett bankfack eller hemma. **Arvsrätt för sambor** Det tredje området handlade om arvsrättsliga frågor. Här ville Vänsterpartiet (V) se förändringar, särskilt när det gäller sambor. Sambor är par som bor tillsammans utan att vara gifta. Enligt dagens lagar ärver sambor inte varandra automatiskt på samma sätt som gifta par gör. Om den ena sambon dör kan den andra stå utan ekonomiskt skydd. Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet och ville att lagen skulle ses över för att stärka skyddet, men förslaget gick inte igenom. **Varför blev det nej?** När riksdagen säger nej till förslag (motioner) beror det ofta på att utskottet (den grupp politiker som förbereder beslutet) anser att det redan pågår utredningar som tittar på frågorna, eller att de inte tycker att förändringarna ska göras på just det sättet som förslagen beskrev. I det här fallet hänvisade man till att arbete pågår och att man inte vill föregå det arbetet. Det innebär att det inte blir några nya lagar nu, men frågorna kan komma upp igen längre fram.

Många människor i vårt samhälle är beroende av hjälp för att klara sin vardag och ekonomi. Det kan handla om äldre personer som inte längre orkar betala sina räkningar, eller personer med funktionsnedsättningar som behöver stöd för att bevaka sina rättigheter. För dessa personer finns systemet med ställföreträdare, vilket oftast innebär att man får en god man eller en förvaltare. Tanken är att detta ska vara en trygghet, men under de senaste åren har det kommit fram uppgifter som visar på stora brister. Kritiken har varit omfattande. Både Riksrevisionen och medier som SVT har granskat systemet och hittat allvarliga fel. Det har visat sig att det i vissa fall saknas tillräcklig kontroll från kommunernas överförmyndare. Detta har lett till att oseriösa personer har kunnat fortsätta sina uppdrag trots att de misskött sig, och i värsta fall har utsatta människor blivit bestulna på sina besparingar. Dessutom är ersättningen för uppdraget låg, vilket gör det svårt att hitta kompetenta personer som vill ta på sig ansvaret. I riksdagens civilutskott har man nu behandlat ett stort antal förslag, så kallade motioner, från olika partier som vill förbättra systemet. Det handlar bland annat om punkt 35 i beslutet. Vänsterpartiet har i en reservation krävt specifika åtgärder för att stärka rättssäkerheten. Trots kritiken och de problem som finns valde riksdagen att rösta nej till samtliga motioner från oppositionen. Det kan låta märkligt att man röstar nej till förbättringar när alla är överens om att systemet brister, men det finns en förklaring. Anledningen till avslaget är att regeringen redan har påbörjat ett arbete för att lösa problemen. En utredning är klar och regeringen har aviserat att det kommer en proposition, alltså ett lagförslag, som heter ”Ett ställföreträdarskap att lita på”. Utfallet förväntas bli en mer omfattande reform som ska ge tydligare uppdrag, högre krav på kompetens hos de som är gode män och framför allt en bättre tillsyn. Man planerar också ett nationellt register för att enklare kunna stoppa olämpliga personer. Utskottet menar därför att man bör invänta detta arbete istället för att lappa och laga med enskilda förslag just nu. Beslutet i riksdagen (punkt 36) rörde även så kallade framtidsfullmakter. En framtidsfullmakt är ett alternativ till god man som infördes för några år sedan. Det innebär att du själv kan välja en person, till exempel en anhörig, som ska ta hand om dina ekonomiska och personliga angelägenheter om du i framtiden skulle bli sjuk och inte kan bestämma själv. Även här fanns förslag från bland annat Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om att se över och förbättra reglerna. Men precis som med frågorna om gode män röstade riksdagen nej till dessa förslag med hänvisning till pågående utredningar och arbeten. Sammanfattningsvis innebär beslutet att inga lagändringar sker precis just nu genom dessa motioner, men att en större förändring är på väg. Syftet med den kommande lagstiftningen är att skapa ett tryggare system där ingen ska behöva vara rädd för att bli lurad av den som är satt att hjälpa dem.

Riksdagen har nyligen behandlat en rad förslag som rör familjerätt, alltså de lagar som bestämmer vad som gäller för familjer, barn och föräldrar. Beslutet handlade specifikt om vad som ska hända när föräldrar skiljer sig och inte kan komma överens om barnen. Det rörde sig om frågor som vårdnad, var barnet ska bo och hur umgänget med föräldrarna ska se ut. Flera partier hade lämnat in förslag, så kallade motioner, för att försöka ändra lagen så att barns rättigheter stärks. Ett av de viktigaste förslagen (punkt 17) handlade om att barn ska få ett eget juridiskt biträde i vårdnadstvister. Ett juridiskt biträde är som en egen advokat för barnet. Idag är det ofta föräldrarnas advokater som pratar i domstolen, och barnets egen röst kan ibland försvinna i bråket mellan de vuxna. Förslaget gick ut på att barnet alltid ska ha någon som bara ser till barnets bästa, oberoende av vad föräldrarna vill. Kritiker menar att utan detta skydd riskerar barn att tvingas till lösningar som inte är bra för dem, särskilt i fall där det förekommer våld. Andra förslag (punkt 19 och 23) handlade om hur domstolar och socialtjänst arbetar. Det fanns krav på att man inte ska använda begrepp som saknar vetenskapligt stöd, exempelvis "föräldraalienation" (tanken att en förälder vänder barnet mot den andra), i bedömningar. Det fanns också förslag om att man ska vara mycket försiktigare med medling. Medling innebär att man försöker få föräldrarna att prata och komma överens. Förslagen gick ut på att man inte ska tvinga fram sådan medling om en förälder har varit våldsam, eftersom det kan vara farligt och otryggt för både den andra föräldern och barnet. Trots att dessa frågor är viktiga valde riksdagen att rösta nej till förslagen. Det betyder att lagen inte ändras just nu. Anledningen till detta beslut är att det redan pågår arbete med att se över reglerna. Civilutskottet, som är den grupp i riksdagen som förbereder beslutet, hänvisade till att regeringen har tillsatt utredningar. En utredning är när experter får i uppdrag att djupdyka i en fråga under en längre tid. Just nu pågår till exempel en utredning som ska vara klar i augusti 2026, som tittar specifikt på barns rätt att komma till tals och om de ska få eget juridiskt biträde. Majoriteten i riksdagen anser att det är bättre att vänta på vad dessa experter kommer fram till innan man stiftar nya lagar. De vill se en helhetslösning istället för att ändra små delar i taget. De partier som inte höll med, och som reserverade sig mot beslutet (bland annat S, V, C och MP), tycker dock att det tar för lång tid. De menar att bristerna i skyddet för barn är så allvarliga att man borde agera direkt. De anser att barnrättsperspektivet och rättssäkerheten inte är tillräckligt starkt idag, särskilt när det handlar om våld i familjen. Resultatet av omröstningen blev alltså att riksdagen avslog motionerna i väntan på de pågående utredningarna.

Riksdagens civilutskott har presenterat sitt betänkande gällande familjerättsliga frågor. Utskottet föreslår att riksdagen ska avslå, alltså säga nej till, samtliga motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2025/26. Dessa motioner handlar om en rad olika förslag för att förändra lagarna kring äktenskap, separationer och samboskap. Det som står i fokus för beslutet är bland annat reglerna kring betänketid vid skilsmässa, hur man delar upp sina ägodelar vid en separation och frågor som rör informella barnäktenskap. Utskottets majoritet motiverar sitt ställningstagande med att det redan pågår arbete och utredningar kring dessa frågor. De hänvisar bland annat till en statlig utredning som ska se över reglerna för bodelning och betänketid. Utskottet menar att man inte bör stressa fram lagändringar innan dessa utredningar är färdiga och analyserade. Det innebär i praktiken att dagens lagstiftning ligger fast tills vidare och att inga omedelbara förändringar kommer att ske för dig som går i tankar på att skiljas eller separera. Beslutet har dock mött kritik från flera partier i oppositionen. Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) har lämnat in reservationer, vilket betyder att de inte håller med om utskottets förslag. En av de tyngsta punkterna i kritiken rör betänketiden vid skilsmässa. Idag måste par som har barn under 16 år, eller där en part inte vill skiljas, vänta i minst sex månader innan skilsmässan går igenom. Kritiker menar att denna regel kan vara direkt farlig för personer som lever i relationer med våld. De anser att betänketiden kan användas som ett maktmedel och hindra våldsutsatta, ofta kvinnor och barn, från att snabbt ta sig ur en farlig situation. En annan stor fråga gäller bodelning, det vill säga hur man delar upp hus, pengar och saker när ett äktenskap tar slut. Kritiken här handlar om att processen idag kan dras ut på tiden i oändlighet om ena parten vill bråka eller förhala. Oppositionspartierna vill se tidsgränser för hur länge en bodelning får pågå. De menar att långa processer ofta drabbar den ekonomiskt svagare parten hårt och fungerar som en typ av ekonomiskt våld. Även här hänvisar utskottet till att invänta den pågående utredningen innan man fattar beslut om eventuella tidsgränser. Betänkandet tar även upp frågor om informella barnäktenskap och sambolagen. Centerpartiet har bland annat lyft att det finns kryphål där barn över 15 år kan hamna i äktenskapsliknande situationer genom samboskap, något de vill se en översyn av. Även regler kring samboegendom och underhåll mellan tidigare makar har diskuterats, men även här föreslår utskottet avslag i väntan på mer underlag. Sammanfattningsvis innebär civilutskottets ställningstagande att lagboken förblir oförändrad just nu. För de som hoppats på snabba reformer för att underlätta vid svåra separationer är beskedet att man måste vänta. Utredningar pågår, och det är först när dessa är klara som eventuella nya lagförslag kan komma upp på riksdagens bord igen. Fram till dess gäller nuvarande regler för betänketid och bodelning.

Riksdagen har fattat beslut om att avslå en stor mängd förslag som rör svensk familjerätt. Det handlar om Civilutskottets betänkande där cirka 140 yrkanden från olika motioner har behandlats. Beslutet innebär i korthet att det just nu inte blir några direkta lagändringar gällande en modernisering av föräldrabalken eller stärkta rättigheter för så kallade sociala föräldrar. Bakgrunden till beslutet är att det redan pågår ett omfattande arbete inom Regeringskansliet och olika utredningar. En sådan utredning är ”Alla tiders föräldraskap” (SOU 2022:38), som tittar på hur lagarna kan bli mer moderna, enkla och inkluderande för alla typer av familjer. Majoriteten i riksdagen menar att man inte bör föregripa, alltså gå händelserna i förväg, innan dessa utredningar är färdigbehandlade och klara. Ett av de områden som diskuterades särskilt var frågan om sociala föräldrar, ofta kallade bonusföräldrar. Flera förslag lyfte behovet av att ge dessa vuxna en tydligare juridisk roll när det gäller vårdnad och umgänge. Tanken var att stärka barnets rätt till en fortsatt relation med en vuxen som de bott med och knutit an till, även om den vuxna inte är barnets biologiska förälder. Eftersom förslagen avslogs kommer inga nya regler kring detta att införas i nuläget. Beslutet att avslå motionerna var inte enhälligt. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har reserverat sig mot beslutet. Dessa partier uttrycker en oro för att arbetet går för långsamt. De menar att dagens lagstiftning inte hänger med i hur samhället och familjer ser ut år 2026. Kritiken handlar om att riksdagen blir för passiv och att viktiga reformer för barnets trygghet och rättigheter skjuts på framtiden i stället för att prioriteras här och nu. Sammanfattningsvis innebär beslutet att nuvarande lagar gäller tills vidare. Eventuella framtida förändringar kommer först när regeringen har bearbetat de pågående utredningarna färdigt.

Riksdagen har fattat beslut om att ändra i plan- och bygglagen (PBL). Bakgrunden är att EU har antagit en ny förordning för byggprodukter som alla medlemsländer måste följa. Syftet med förändringen är att skapa ordning och reda på byggmarknaden, öka säkerheten och se till att byggmaterial är mer hållbara. När EU bestämmer nya regler måste Sverige ofta justera sina egna lagar för att de ska stämma överens. Den nya EU-förordningen ska ersätta gamla regler och göra det tydligare vad som gäller för märkning av produkter, till exempel den kända CE-märkningen. Det ska också bli enklare att använda digital information för att spåra produkter och deras miljöpåverkan. För dig som bor i Sverige innebär detta i praktiken inga stora förändringar i vardagen, men för byggbranschen är det en omställning. Tanken är att det ska bli svårare att sälja dåliga eller farliga byggprodukter. Samtidigt finns det en baksida. Vissa bedömare och företag har uttryckt oro för att de nya kraven kan leda till mer pappersarbete och högre kostnader för de som tillverkar byggmaterial. Beslutet i riksdagen var enigt, vilket betyder att alla partier i civilutskottet ställde sig bakom regeringens förslag. Ingen motion väcktes emot förslaget. De nya reglerna i plan- och bygglagen träder i kraft den 1 mars 2026.

Den 21 januari 2026 fattade riksdagen beslut om flera frågor som rör tryckfrihet och massmedia. Riksdagen valde att gå på Konstitutionsutskottets (KU) linje och röstade nej till en rad förslag från oppositionen. Beslutet berör bland annat hur personuppgifter visas på nätet, stöd till nyhetsmedier och säkerheten för journalister. Ett av de mest omdiskuterade områdena gällde personuppgifter och digitala söktjänster (punkt 4). Det har länge funnits en debatt om sajter där man enkelt kan söka upp adresser och andra uppgifter om privatpersoner. Flera partier ville se striktare regler för att skydda den personliga integriteten. Riksdagen beslutade dock att avslå dessa förslag just nu. Anledningen är att det redan pågår arbete och utredningar, både nationellt och på EU-nivå, som ser över hur integritetsskyddet kan stärkas. Även frågor om mediestöd (punkt 11) och framtidens mediestöd (punkt 12) avslogs. Oppositionspartierna Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) reserverade sig mot beslutet. De menade att det behövs snabbare åtgärder för att garantera att det finns oberoende nyheter i hela landet, inte minst lokalt och regionalt. De uttryckte oro för att tidningar kan försvinna om inte stödet förbättras snart. Säkerheten för opinionsbildare och medieföretag (punkt 5) var en annan viktig punkt. Här ville bland annat S och C se krafttag mot det hat och de hot som riktas mot journalister. Även här hänvisade riksdagsmajoriteten till pågående arbete som skäl för avslag. Slutligen behandlades frågan om illegal ip-tv (punkt 10), där inga nya åtgärder klubbades igenom vid detta tillfälle. Sammanfattningsvis innebär beslutet att riksdagen väljer att avvakta resultat från de utredningar som redan är igång istället för att genomföra de föreslagna ändringarna direkt.

Riksdagen har nyligen behandlat frågor som rör tryck- och yttrandefrihet på internet. Det handlar om ett betänkande från konstitutionsutskottet (KU18) där politiker har tagit ställning till flera förslag om hur vi ska hantera allt från sociala medier till personlig integritet på nätet. Resultatet blev att riksdagen sa nej till att införa nya specifika regler vid det här tillfället. En av de stora frågorna handlade om så kallade techjättar och sociala medier. Det fanns förslag om att Sverige skulle införa hårdare krav för att stoppa fejkade konton, desinformation och hur algoritmer (datorprogram som styr vad du ser i ditt flöde) fungerar. Anledningen till att riksdagen sa nej till dessa förslag är inte att de tycker att problemen är oviktiga. Istället handlar det om att Europeiska unionen (EU) redan har infört nya lagar, till exempel DSA (Digital Services Act), som ska gälla i alla länder. Politikerna menar att det är bättre att följa EU:s gemensamma regler än att skapa egna svenska lagar som kanske krockar med de europeiska. En annan punkt som diskuterades var digitala söktjänster. Det handlar om webbplatser där man enkelt kan söka upp var folk bor, vad de tjänar eller om de har blivit dömda för brott. Det har funnits mycket kritik mot att känsliga personuppgifter är så lätta att få tag på, eftersom det kan kränka den personliga integriteten. Här valde riksdagen också att avslå kraven på snabba lagändringar. Skälet är att det redan pågår en statlig utredning och arbete hos myndigheter för att se över hur skyddet för privatpersoner kan bli bättre. Riksdagen vill vänta på resultatet av detta arbete innan de fattar några nya beslut. Den tredje stora frågan gällde poddar. I Sverige har tidningar och tv-program alltid en ansvarig utgivare, en person som kan ställas till svars om något olagligt sägs eller skrivs. Det fanns förslag om att detta krav även skulle gälla poddar för att göra det tydligare vem som ansvarar för innehållet. Riksdagen beslutade dock att inte införa ett sådant tvång nu. Kritiker menar att detta kan göra det otydligt vem som bär ansvaret om någon förtalas i en podd, medan utskottet anser att nuvarande lagar räcker tills vidare. Sammanfattningsvis innebär besluten att läget är oförändrat för dig som användare just nu. Fokus ligger på att låta EU:s regler få genomslag och att invänta svenska utredningar.

Riksdagen har nyligen behandlat frågan om vilka vapen som ska vara tillåtna att jaga med i Sverige. Fokus har legat på så kallade halvautomatiska vapen som liknar militära stridsvapen, till exempel den kända modellen AR-15. Beslutet som togs innebär i praktiken att det blir stopp för nya licenser för dessa vapen, även om vägen dit kan verka lite krånglig att förstå. Socialdemokraterna lade fram ett förslag, en så kallad motion, om att förbjuda dessa vapen för jakt. De menade att vapnen är onödigt farliga och att de riskerar att användas vid brott snarare än jakt. Riksdagen röstade dock nej till detta förslag. Det kan låta konstigt, men anledningen är att regeringen och myndigheterna redan har agerat. Sedan den 1 augusti 2025 finns nya regler som säger att polisen inte ska ge tillstånd för halvautomatiska gevär som enkelt kan laddas med magasin som rymmer många skott. **Varför stoppas vapnen?** Bakgrunden är en utredning som heter ”En ändamålsenlig vapenlagstiftning”. Experterna som gjorde utredningen kom fram till att riskerna med dessa vapen är för stora. De menar att nyttan man har av dem vid jakt inte väger upp faran om vapnen skulle hamna i fel händer, till exempel hos kriminella gäng. Polisen har därför blivit mycket hårdare i sina bedömningar. **Vad tycker partierna?** Det råder delade meningar om beslutet. Centerpartiet har reserverat sig, vilket betyder att de inte håller med. De tycker inte att man ska förbjuda vapnen på det här sättet och menar att det drabbar vanliga jägare i onödan. Å andra sidan ville Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att förbudet skulle skrivas in tydligt i lagen direkt, för att vara helt säkra på att det gäller. **Vad händer nu?** För dig som funderar på att ta jägarexamen eller skaffa vapen innebär detta att du inte kommer kunna få licens för vapen som AR-15 för jaktändamål. De som redan har en sådan licens får behålla den än så länge, men det finns förslag på att staten i framtiden ska kunna köpa tillbaka vapnen från de som vill lämna in dem. Debatten har varit het, där bland annat kriminologen Leif GW Persson uttalat sig positivt om förbudet och sagt att dessa vapen ”inte hör hemma i skogen”.

Riksdagen har nu fattat beslut kring frågor som rör unga lagöverträdare. Fokus låg bland annat på två viktiga punkter: hur samhället ska stoppa nyrekryteringen av barn till kriminella gäng och vilka insatser som behövs för tjejer inom den organiserade brottsligheten. Beslutet blev att avslå, alltså säga nej till, de förslag som kommit från oppositionspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Dessa partier ville bland annat att regeringen skulle ge myndigheter i uppdrag att göra en djupare kartläggning av tjejers situation i gängen. De menade att tjejer ofta glöms bort i debatten, trots att de ofta utnyttjas för att till exempel transportera narkotika eller gömma vapen. Oppositionen ville också se en tydligare utvärdering av olika lokala projekt runt om i landet för att veta exakt vilka metoder som fungerar bäst för att stoppa rekryteringen. Majoriteten i riksdagen, som består av de partier som stöder regeringen, anser dock att dessa extra åtgärder inte behövs just nu. I sitt beslut hänvisar de till att det redan pågår ett stort arbete på dessa områden. De lyfter särskilt fram en samverkansstruktur som kallas för Bob. Bob står för Barn och unga i organiserad brottslighet och är ett sätt för polis, socialtjänst, skola och andra myndigheter att jobba tillsammans kring barn som riskerar att hamna snett. Utöver Bob-strukturen pekar beslutsfattarna på att det nyligen har kommit nya lagar. Dessa lagar gör det lättare för myndigheter att dela information med varandra. Tidigare har sekretess, alltså regler om tystnadsplikt, ibland hindrat skolan från att berätta saker för polisen eller socialtjänsten. Nu ska det vara enklare att slå larm tidigt om man är orolig för en elev. Majoriteten menar att dessa verktyg räcker för att hantera problemen och att man bör lägga kraften på de åtgärder som redan är igång istället för att starta nya utredningar. Kritiken från oppositionen handlar mycket om att man anser att tempot är för lågt och att kunskapen fortfarande brister, särskilt när det gäller tjejer. De menar att tjejers roller i gängen ser annorlunda ut än killars och att samhället måste bli bättre på att upptäcka och hjälpa dem specifikt. Men med riksdagens beslut står det nu klart att fokus framöver kommer ligga på att använda de lagar och samarbetsformer som redan finns, snarare än att införa de nya specifika uppdrag som oppositionen föreslog.

Riksdagen har nyligen behandlat ett betänkande från konstitutionsutskottet som rör tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor. Beslutet innebär att riksdagen avslår, det vill säga säger nej till, en rad förslag som handlade om att stärka säkerheten för journalister, granska utländska investeringar i medieföretag och stoppa illegal tv-tittande. Bakgrunden till beslutet är inte att partierna anser att frågorna är oviktiga. Tvärtom lyfts dessa ämnen ofta som centrala för demokratin. Anledningen till avslaget är istället formell. Utskottet menar att det redan pågår arbete och utredningar inom dessa områden. Enligt majoriteten, som består av regeringspartierna och Sverigedemokraterna, är det därför onödigt att riksdagen fattar nya beslut om saker som redan hanteras i andra processer. Detta beslut har dock mött kritik. Socialdemokraterna (S) och Centerpartiet (C) har lämnat in reservationer. Det betyder att de inte håller med om majoritetens bedömning. När det gäller säkerheten för opinionsbildare och medieföretag (punkt 7 i betänkandet) menar kritiker att hoten mot journalister är ett akut problem som kräver mer handlingskraft nu, inte senare. Att journalister vågar granska makten utan att bli hotade är en grundsten i en fungerande demokrati. En annan punkt som skapat debatt är frågan om utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag (punkt 8). Centerpartiet har drivit på för att införa en granskningsfunktion. Syftet skulle vara att kunna stoppa aktörer från icke-demokratiska länder från att köpa upp och kontrollera svenska medier, vilket skulle kunna användas för att sprida propaganda eller desinformation. Genom att avslå motionen fortsätter nuvarande ordning gälla medan frågan utreds på annat håll. Även frågan om illegal ip-tv (punkt 9), alltså piratkopierade tv-sändningar via internet, togs upp. Här ville Socialdemokraterna se åtgärder, men även detta förslag röstades ner med hänvisning till pågående arbete. Sammanfattningsvis innebär beslutet att inga nya lagar eller regler införs just nu som ett direkt resultat av dessa motioner. För de som arbetar inom media, och för allmänheten, betyder det att nuvarande skydd och regler gäller tills vidare. De utredningar och processer som riksdagen hänvisar till kommer att fortsätta, men det blir inga omedelbara skärpningar av säkerheten eller kontrollen av utländskt ägande baserat på just dessa förslag.

Riksdagen har fattat ett nytt beslut som rör din integritet på nätet. Det handlar om de söktjänster som publicerar personuppgifter, till exempel adresser, telefonnummer, födelsedagar och i vissa fall information om domar i brottmål. Många har reagerat på att dessa uppgifter är så lätta att hitta för vem som helst, och det har funnits en oro för att informationen kan användas av kriminella eller för att trakassera enskilda personer. Trots kritiken har riksdagen nu röstat nej till motioner, alltså förslag, som ville ändra lagen omedelbart. Det innebär att det i nuläget inte blir någon skärpning av reglerna för dessa sajter. Sajter som har ett utgivningsbevis kommer att kunna fortsätta sin verksamhet precis som tidigare. **Vad är ett utgivningsbevis?** I Sverige har vi en stark grundlag som skyddar yttrandefriheten. Sajter som skaffar ett så kallat utgivningsbevis får samma starka skydd som tidningar, tv och radio. Det betyder att de inte behöver följa GDPR (dataskyddsförordningen) på samma sätt som andra företag. Det är detta undantag som gör att de lagligt kan publicera stora mängder personuppgifter utan att be personerna om lov. **Varför sa riksdagen nej?** Anledningen till att riksdagen röstade nej till att ändra lagen just nu är inte att man ignorerar problemet. I stället handlar det om att man vill vänta in pågående processer. Det pågår just nu rättsliga prövningar, bland annat i EU-domstolen, som ska avgöra hur den svenska yttrandefriheten fungerar ihop med EU:s regler om dataskydd. Regeringen och riksdagsmajoriteten (Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna) menar att man måste veta utgången av dessa domar och vänta på färdiga utredningar innan man kan stifta nya lagar. **Kritik från oppositionen** Beslutet var inte enhälligt. Flera partier, däribland Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet, reserverade sig mot beslutet. Det betyder att de inte håller med majoriteten. Dessa partier anser att skyddet för den personliga integriteten är alldeles för svagt idag. De menar att man borde agera snabbare för att begränsa möjligheten att söka fram känsliga uppgifter om människor på nätet. De pekar på att det finns risker för att människor far illa och att integritetskränkningar pågår varje dag som lagen ser ut som den gör. **Vad händer nu?** För dig som privatperson innebär beslutet att ingen förändring sker just nu. Om dina uppgifter finns på dessa söktjänster kommer de att ligga kvar. Det pågår dock fortfarande arbete i regeringen och på EU-nivå som kan leda till att reglerna ändras i framtiden, men det kommer att dröja innan något sådant träder i kraft.

Riksdagen har fattat ett beslut som rör en rad olika förslag om vapen och jakt. Totalt handlar det om arton så kallade motioner som har avslagits genom en process som heter förenklad beredning. Men vad betyder egentligen detta och varför väljer politikerna att göra så här? **Vad är förenklad beredning?** I riksdagen kommer det in tusentals förslag, eller motioner som det heter på politiskt språk, från de olika partierna varje år. För att hinna med att arbeta med alla frågor finns det en regel som säger att om riksdagen nyligen har diskuterat och fattat beslut i en viss fråga, så behöver man inte göra om hela arbetet igen kort därefter. Politikerna i justitieutskottet har gått igenom högen av förslag och sorterat ut de arton ärenden som de anser är upprepningar av tidigare diskussioner. Genom att hantera dessa i en klump och avslå dem direkt sparar riksdagen tid och kan fokusera på nya frågor istället. **Vilka frågor stoppades?** De förslag som nu har hamnat i papperskorgen handlade om flera saker som är viktiga för många jägare och sportskyttar. Ett av de ämnen som togs upp var önskemålet om att införa digitala vapenlicenser istället för papperslappar, för att göra hanteringen smidigare. Ett annat förslag handlade om att se över reglerna för hur och var man får förvara sina vapen, till exempel om man vill förvara dem hos en annan person. Det fanns också förslag som rörde skjutbanor och regler kring knivar i bilar. Eftersom dessa ämnen har varit uppe på bordet tidigare under den pågående valperioden, valde utskottet att inte ge dem en ny chans just nu. **Vad innebär beslutet för dig?** Konsekvensen av detta beslut är att det inte sker några förändringar alls inom dessa specifika områden just nu. Status quo gäller. För dig som hoppades på enklare regler kring licenser eller förvaring innebär det att du får vänta. Det är dock viktigt att komma ihåg att ett avslag nu inte betyder att frågan är död för alltid. Partierna kan lägga fram liknande förslag igen efter nästa val eller om situationen i samhället förändras så mycket att frågan måste prövas på nytt. Men för stunden har riksdagen satt punkt för diskussionen kring just dessa specifika förslag. Beslutet att använda förenklad beredning stöddes av partierna i utskottet och är en vanlig del av riksdagens arbete för att hålla tempot uppe i beslutsfattandet. Det är ett sätt att undvika att samma debatter går på repeat utan att något nytt egentligen har hänt i sakfrågan.

Riksdagen har beslutat att avslå förslag om att införa en ny vapenamnesti. En vapenamnesti är en tidsperiod då allmänheten får möjlighet att lämna in illegala skjutvapen och ammunition till polisen utan att registreras eller straffas för innehavet. Syftet med sådana amnestier är oftast att minska antalet farliga föremål i samhället. Förslaget om att regeringen borde initiera återkommande amnestier kom ursprungligen från Socialdemokraterna (S) och Vänsterpartiet (V). De ville se detta som en återkommande insats för att rensa upp bland illegala vapen som kan finnas i folks hem, exempelvis gamla jaktvapen eller vapen som inte längre har någon giltig licens. Partierna som stöttade förslaget, vilket även inkluderade Miljöpartiet (MP), menade att varje vapen som försvinner från marknaden bidrar till ett tryggare samhälle. De framhöll att även om de grovt kriminella inte självmant lämnar in sina vapen, så minskar risken för att andra vapen stjäls och hamnar i kriminella miljöer om de samlas in. Justitieutskottet och riksdagens majoritet valde dock att säga nej till förslaget. Deras motivering bygger till stor del på erfarenheter från den senaste vapenamnestin som genomfördes 2018. Utvärderingar från den insatsen visade att polisen fick in en stor mängd vapen, men att en väldigt liten del av dessa kunde kopplas till kriminella nätverk eller skjutningar. Majoriteten anser därför att en amnesti kräver stora resurser av Polismyndigheten utan att ge tillräckligt stor effekt på den grova brottsligheten. Beslutet innebär att status quo bibehålls. Det finns i nuläget inga planer på att låta privatpersoner lämna in vapen anonymt. Den som har ett vapen utan licens riskerar därmed fortsatt straff om det upptäcks. Fokus för att bekämpa vapenbrott kommer istället att ligga på andra polisiära insatser och det arbete som pågår med anledning av 2022 års vapenutredning.

Riksdagen har beslutat att avslå flera förslag som handlar om vapenlicenser och regler för jägare. Besluten rör bland annat hur snabbt polisen ska handlägga ärenden, om det ska finnas en digital app för licenser och om jägarexamen från våra grannländer ska gälla i Sverige. Här går vi igenom vad beslutet innebär och varför politikerna röstade som de gjorde. Det fanns flera förslag, så kallade motioner, från partierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Ett av de viktigaste förslagen handlade om att korta väntetiderna för att få vapenlicens. Många har tyckt att det tar för lång tid att få svar från polisen när man ansökt om att få ha ett jaktvapen. Förslaget gick ut på att sätta press på polisen att arbeta snabbare. Ett annat förslag från Centerpartiet handlade om att skapa en säker e-tjänst. Tanken var att man skulle kunna ha sina licenser, jaktkort och intyg digitalt i mobilen i stället för att behöva hålla reda på lösa papper. Det fanns också förslag om att ha bättre och mer regelbundna möten mellan myndigheter och jägarorganisationer. Trots att dessa förslag låter bra för många jägare valde riksdagen att rösta nej. Det kan låta konstigt, men förklaringen ligger i att mycket av det som förslagen handlar om redan håller på att hända. Justitieutskottet, som är den grupp i riksdagen som förbereder besluten, pekar på att polisen redan har fått mer resurser. Det har gjort att kötiderna har minskat rejält. Tidigare kunde man få vänta länge, men nu är väntetiden nere på ungefär 15 dagar om man har lämnat in en komplett ansökan. Eftersom polisen också har infört en nationell kö spelar det inte längre någon roll var i landet man bor, vilket gör det mer rättvist. När det gäller den digitala e-tjänsten och frågan om nordisk jägarexamen menar riksdagen att det pågår andra arbeten och utredningar som kommer att lösa detta. Det finns till exempel redan planer på att införa digitala licenser framöver genom ny lagstiftning som regeringen tittar på. Politikerna anser därför att det skulle vara onödigt, eller kaka på kaka, att rösta ja till dessa specifika förslag just nu när lösningen redan är på väg. Kritik har dock funnits från partier som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, men då främst gällande att de vill se ännu noggrannare kontroller av vem som får ha vapen, snarare än att processen går för långsamt. För den vanliga jägaren innebär beslutet inga stora förändringar just nu, men det är en signal om att systemet ska bli smidigare och mer digitalt framöver, även utan nya beslut från riksdagen denna gång.