Riksdagen har röstat om hur reglerna för att få äga vapen ska se ut i framtiden. Beslutet gäller de första punkterna i justitieutskottets betänkande, som handlar om vem som är lämplig att ha vapen. Det fanns flera förslag från olika partier om att göra reglerna strängare och tydligare, men riksdagen valde att säga nej till dessa just nu. Förslagen som röstades ner handlade bland annat om att införa krav på att kunna svenska för att få vapenlicens. Det fanns också förslag om att polisen och sjukvården lättare ska kunna dela information. Tanken med det var att polisen snabbare ska få veta om en vapenägare mår psykiskt dåligt och kanske inte borde ha ett vapen hemma. Sverigedemokraterna (SD) ville se dessa förändringar för att öka kontrollen. Samtidigt ville Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (MP) göra en större översyn av hela systemet. De menar att det är för lätt för olämpliga personer, till exempel kriminella eller extremister, att få tag på vapen idag. De tycker att det är oansvarigt att inte agera direkt för att täppa till luckorna i lagen. Men majoriteten i riksdagen höll inte med om att ändra reglerna just nu. Deras motivering är att arbetet redan pågår på annat håll. Regeringen håller på att ta fram ett förslag till en helt ny vapenlag, baserat på en stor utredning från 2022. Dessutom har myndigheter redan fått i uppdrag att förbättra kontrollerna. Därför tyckte riksdagen att det är bättre att vänta på den nya lagen som beräknas komma under 2026, istället för att göra små ändringar nu. Beslutet innebär att det inte blir några nya språkkrav eller registerkontroller idag. För den som jagar eller håller på med skytte fortsätter de nuvarande reglerna att gälla precis som vanligt. Men beslutet är också en signal om att reglerna troligen kommer att skärpas längre fram när det stora lagförslaget är färdigt.

Stora förändringar är på gång inom det svenska rättssystemet när det gäller unga som begår brott. Justitieutskottet har lämnat ett förslag till riksdagen där man går igenom flera tunga frågor. Det handlar främst om att regeringen vill införa hårdare straff och snabbare processer för unga lagöverträdare. Eftersom regeringen redan arbetar med dessa lagändringar föreslår utskottet att riksdagen ska avslå andra förslag från oppositionspartierna. En av de mest uppmärksammade punkterna är förslaget om att sänka straffbarhetsåldern. Idag måste man vara 15 år för att kunna dömas för brott i Sverige. Regeringen har nu lagt fram ett förslag som innebär att denna ålder ska sänkas till 13 år för mycket allvarliga brott, till exempel mord eller grovt vapenbrott. Tanken är att detta ska gälla tillfälligt under fem år med start den 1 juli 2026. Syftet är att komma åt de unga som begår grova brott i kriminella gäng. Det andra stora området handlar om så kallad snabbare lagföring. Regeringen vill att rättsprocessen ska gå mycket fortare än idag. Det pågår redan försök med något som kallas för ungdomsspår. Det innebär att polis och åklagare arbetar intensivt för att tiden från brott till dom ska kortas ner rejält. Målsättningen är att det ska ta max tio veckor. Detta arbetssätt ska nu byggas ut för att gälla i hela Sverige under år 2026. Förslagen har dock mött massiv kritik från flera tunga experter och organisationer. Bland annat har Barnombudsmannen (BO), UNICEF och Kriminalvården varnat för konsekvenserna. Kritiken handlar om att det saknas bevis för att strängare straff för barn faktiskt minskar brottsligheten. Många menar också att fängelse för så unga barn riskerar att skada deras utveckling och att det strider mot barnkonventionen, som är lag i Sverige. Polismyndigheten har också påpekat att det kan bli svårt att hantera rent praktiskt. I riksdagen är åsikterna delade. Regeringspartierna (Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna) tillsammans med Sverigedemokraterna driver på för att genomföra förändringarna. De menar att samhället måste markera tydligare mot unga som begår grova brott. Socialdemokraterna har öppnat för att testa en sänkt straffålder i vissa fall men vill utvärdera det noga. Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet är däremot helt emot att sänka straffåldern till 13 år och hänvisar till expertkritiken.

Det talas ofta om fysiskt och psykiskt våld i nära relationer, men det finns en annan form som är svårare att se: ekonomiskt våld. Det handlar om när en partner tar kontroll över den andras pengar, tvingar fram underskrifter för lån eller förstör den andras möjligheter att betala räkningar. Nu har Riksrevisionen granskat hur staten arbetar mot detta och slutsatsen är att insatserna inte räcker till. Granskningen visar att myndigheter ofta saknar kunskap om ekonomiskt våld och att det inte finns någon tydlig definition av vad det faktiskt innebär. Det gör att drabbade, oftast kvinnor, kan få stora skulder och hamna hos Kronofogden på grund av en partners handlingar. Det blir också svårare att lämna en destruktiv relation om man inte har kontroll över sin egen ekonomi. Riksdagen har behandlat rapporten och regeringens svar på den. Regeringen, som styr landet, håller med om att det finns brister. De pekar på att de redan har startat utredningar, bland annat om hur bodelning fungerar vid skilsmässa, och att de ska presentera en ny stor strategi mot våld under år 2026. Eftersom detta arbete pågår föreslog arbetsmarknadsutskottet att riksdagen inte skulle göra några extra uttalanden just nu. Oppositionspartierna, som inte sitter i regeringen, håller inte med. Partier som Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har lämnat in flera förslag, så kallade motioner, där de kräver mer handling. De vill bland annat att det ska finnas en bestämd definition av ekonomiskt våld i lagen. Vissa partier vill också se över reglerna kring lån och e-legitimation, eftersom det idag är för lätt för en förövare att använda en partners BankID för att ta lån mot deras vilja. Trots kritiken och förslagen från oppositionen röstade riksdagen enligt utskottets förslag. Det betyder att riksdagen tackar för rapporten men avslår kraven på omedelbara skärpningar, i väntan på regeringens kommande förslag. Beslutet innebär att det just nu inte sker några direkta lagändringar, utan att processen fortsätter genom de utredningar som regeringen tillsatt.

Är det skillnad på att sparka boll i en förening och att vandra i skogen med scouterna? Enligt lagen om socialavgifter är svaret ja. Riksdagen har nu hanterat ett förslag som handlar om att ge friluftslivet samma ekonomiska fördelar som idrottsrörelsen har, men beslutet blev att behålla reglerna som de är. Idag finns det ett undantag i lagen som gynnar idrottsföreningar. Om en idrottsklubb betalar ut ersättning till en tränare eller ledare, behöver klubben inte betala så kallade socialavgifter om summan är under en viss gräns (ett halvt prisbasbelopp). Socialavgifter är pengar som arbetsgivare normalt betalar in till staten för sina anställda. Att slippa dessa avgifter sparar mycket pengar och minskar pappersarbetet för små föreningar. Problemet är att detta undantag inte automatiskt gäller för organisationer inom friluftsliv. Det kan handla om allt från kanotföreningar till scoutkårer. Det har skapat en situation där två ideella ledare som gör liknande saker för ungdomar behandlas olika beroende på vilken stämpel föreningen har. Det kan göra det dyrare och svårare för friluftsorganisationer att belöna sina ledare jämfört med idrottsklubbar. Partierna Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) har genom motioner (förslag) försökt ändra på detta. De menar att idrott och friluftsliv borde jämställas. Deras argument är att friluftslivet är lika viktigt för folkhälsan som idrotten är. De pekar också på att dagens system skapar onödig osäkerhet, där vissa föreningar inte vet om de ska betala avgift eller inte. Om förslaget hade gått igenom hade det inneburit mindre krångel och mer pengar kvar i kassan för friluftsorganisationerna, vilket i sin tur kunde leda till fler aktiviteter för barn och unga. Men socialförsäkringsutskottet, där ledamöter från riksdagspartierna sitter, föreslår att man ska avslå (säga nej till) dessa förslag. Anledningen är inte att man tycker illa om friluftsliv, utan det handlar om processen. Regeringen har nyligen utrett frågan i en statlig utredning. Efter den utredningen valde regeringen att inte gå vidare med att ändra lagen just nu. Eftersom regeringen nyligen har tagit det beslutet, anser utskottet att det inte finns skäl att riva upp det nu. Det finns också kritiker som menar att det kan vara svårt att dra gränsen för vad som räknas som friluftsliv. Om man gör reglerna för breda finns det en risk att företag eller organisationer som egentligen inte borde ha skatterabatt utnyttjar systemet. Det kallas ibland för att skapa "kryphål" i lagen. Resultatet av beslutet blir att nuläget består. Idrottsföreningar behåller sin gräddfil när det gäller socialavgifter, medan friluftsorganisationer får fortsätta att betala fullt eller hoppas på att de tolkas som tillräckligt "sportiga" för att få undantag. För de som driver friluftsverksamhet innebär detta att de administrativa och ekonomiska hindren kvarstår.

Riksdagen har fattat beslut om socialavgifter, alltså den avgift som arbetsgivare betalar till staten för sina anställda. Beslutet innebär att det inte blir några generella sänkningar av avgiften, trots att flera partier och ledamöter har lagt fram förslag om detta. Socialavgifter är en stor del av statens inkomster och används för att finansiera våra sociala trygghetssystem. Det handlar om pengar som betalar för pensioner, sjukvård och föräldraförsäkring. I dag ligger arbetsgivaravgiften på cirka 31 procent ovanpå lönen. Det betyder att om du tjänar 100 kronor, måste din arbetsgivare betala ytterligare 31 kronor till staten. I riksdagens arbete med frågan fanns det flera förslag, så kallade motioner, som ville ändra på detta. Ett tydligt exempel kom från Miljöpartiet (MP) som ville halvera arbetsgivaravgiften för företag inom jordbruk och livsmedel. Syftet med det förslaget var att hjälpa svenska bönder som har det tufft ekonomiskt och att öka Sveriges förmåga att producera egen mat. Andra förslag kom från ledamöter inom bland annat Moderaterna (M) och Sverigedemokraterna (SD) samt enskilda ledamöter. Dessa förslag handlade bland annat om att sänka den svenska avgiften så att den hamnar på samma nivå som genomsnittet i EU, som ligger på cirka 22 procent, eller att se över avgifterna för unga. Kritiken från de som ville sänka avgifterna är att det är för dyrt att anställa i Sverige. De menar att höga avgifter gör det svårt för svenska företag att konkurrera med företag i andra länder och att det hindrar företag från att växa och anställa fler personer. Särskilt lyftes situationen för lantbrukare fram som akut. Trots argumenten valde en majoritet i riksdagen att rösta nej till förändringarna. Utskottet som förberedde beslutet menar att det är viktigt att ha kvar de nuvarande nivåerna för att garantera att det finns pengar till trygghetssystemen. De pekade också på att det redan finns vissa riktade stöd. Till exempel finns det nedsättningar för företag som anställer sin första medarbetare, det så kallade växa-stödet, och regeringen har även lagt fram förslag om tillfälligt sänkta avgifter för unga mellan 19 och 23 år under en period. Resultatet av beslutet är att systemet ligger fast. Det blir ingen särskild rabatt för jordbruket och ingen generell sänkning mot EU-nivåer inför 2026. För dig som ska söka jobb eller starta företag innebär det att kostnaderna för att anställa personal inte kommer att minska generellt den närmaste tiden.

Riksdagen har nyligen fattat beslut om att avslå, alltså säga nej till, en rad förslag som handlar om det svenska pensionssystemet. Förslagen, som kallas motioner, kom från flera olika partier och lyfte frågor som många tycker är viktiga för framtidens ekonomi. Bland annat handlade det om att göra pensionerna mer jämställda mellan kvinnor och män, att öka ersättningen till pensionen för de år man är föräldraledig och att höja bostadstillägget för pensionärer med låg inkomst. Att riksdagen röstade nej beror dock inte på att partierna nödvändigtvis är emot idéerna i sig. Huvudorsaken är teknisk och handlar om hur politiken arbetar. Just nu pågår nämligen redan ett omfattande arbete i den så kallade Pensionsgruppen. Det är en grupp där representanter från riksdagens alla partier sitter med för att diskutera och komma överens om pensionsfrågor. Tanken med gruppen är att skapa stabila regler som inte ändras fram och tillbaka varje gång det blir ny regering. Eftersom denna grupp samt andra statliga utredningar redan tittar på frågorna, ansåg majoriteten i riksdagen att man inte ska fatta några separata beslut just nu. Man vill helt enkelt vänta tills utredningarna är klara. Ett av de viktigaste pågående arbetena handlar om grundskyddet, alltså de pengar som betalas ut till pensionärer som haft låg eller ingen lön under sitt arbetsliv. En särskild arbetsgrupp har fått i uppdrag att se över detta för att göra systemet enklare och mer träffsäkert. Deras förslag ska presenteras senast den 15 juni 2026. Det diskuteras också en mekanism för att dela ut överskott i pensionssystemet, så att pensionerna kan höjas automatiskt om ekonomin går bra, vilket planeras kunna ske från år 2027. Trots detta finns det kritik mot beslutet. Partier som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har uttryckt att förändringarna går för långsamt. De lyfter fram att kvinnors pensioner i genomsnitt är cirka 20 procent lägre än mäns, vilket beror på att kvinnor oftare arbetar deltid, har lägre löner och tar mer ansvar för barnen. Oppositionen menar att man borde agera snabbare för att jämna ut dessa skillnader och inte bara vänta på utredningar. Även Sverigedemokraterna har uttryckt oro över att Pensionsgruppen levererar få konkreta resultat och att det lönar sig för lite att ha arbetat jämfört med att inte ha arbetat alls. Sammanfattningsvis innebär beslutet att inga nya reformer sker precis just nu. För dig som är ung betyder det att reglerna för hur din pension kommer se ut i framtiden fortfarande ses över. Systemet bygger på att de som arbetar idag betalar för de som är pensionärer idag, samtidigt som du tjänar in rätt till din egen framtida pension. Debatten om huruvida systemet är rättvist, särskilt för de som slitit ut sig i tunga jobb eller varit hemma med barn, kommer att fortsätta fram till valet och när nästa rapport presenteras 2026.

Riksdagen har beslutat om en ny lag som riktar sig direkt mot den svarta ekonomin och organiserad brottslighet. Beslutet innebär att det införs ett nytt brott som kallas för olovlig finansiell verksamhet. Syftet är att göra det mycket svårare för kriminella gäng att tvätta pengar och använda det finansiella systemet för brottsliga syften. Problemet med penningtvätt har vuxit sig stort under de senaste åren. Kriminella nätverk tjänar stora summor på narkotika, bedrägerier och vapenhandel. För att kunna använda pengarna i det vanliga samhället måste de tvättas, vilket ofta sker genom oseriösa aktörer som erbjuder finansiella tjänster utan att följa lagarna. Enligt rapporter från Finanspolisen finns det en stor marknad där kriminella betalar professionella aktörer för att dölja pengarnas ursprung. Det är denna verksamhet som riksdagen nu vill komma åt med hårdare tag. Den nya lagen gör det straffbart att driva verksamhet som kräver tillstånd eller registrering hos Finansinspektionen om man saknar just detta. Det kan handla om valutaväxling eller annan hantering av pengar. Tidigare har myndigheterna mest kunnat dela ut avgifter eller förelägganden, men nu blir det en fråga för polisen och åklagare. Straffet för brott av normalgraden blir böter eller fängelse i högst två år. Om brottet bedöms som grovt, till exempel om det handlar om stora belopp eller har skett systematiskt, är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Ett viktigt inslag i den nya lagen är att polisen och Finansinspektionen ska samarbeta mer. Finansinspektionen ska anmäla misstänkta brott till åklagare, och åklagare kan ta hjälp av Finansinspektionens experter under utredningen. Detta ska göra utredningarna mer effektiva så att fler brott kan klaras upp. Under arbetet med lagen har det kommit in vissa synpunkter från experter. En del har funderat på om det är rätt väg att gå med kriminalisering eller om det hade räckt med högre avgifter. Det har också funnits frågor kring rättssäkerheten, eftersom man kan bli straffad även om man inte gjort fel med flit utan bara varit väldigt slarvig, så kallad grov oaktsamhet. Trots dessa diskussioner har det funnits en stor politisk enighet. Alla partier i riksdagen, från vänster till höger, har röstat ja till förslaget. Det visar att det finns en gemensam vilja att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten och skydda det finansiella systemet. Lagen kommer att träda i kraft den 2026-03-01. Förhoppningen är att detta ska leda till att färre oseriösa företag kan verka på marknaden och att förtroendet för det svenska finansiella systemet stärks.

Riksdagen har nu fattat beslut om hur mycket pengar som ska gå till området samhällsekonomi och finansförvaltning för år 2026. Det handlar om en totalsumma på drygt 22 miljarder kronor. Dessa pengar är avgörande för att Sveriges finansiella system ska fungera stabilt och säkert. Beslutet påverkar flera myndigheter som har i uppdrag att hålla koll på banker, hantera statens skulder och se till att skattepengarna används på rätt sätt. Grunden i beslutet är regeringens förslag. En central del handlar om att sätta upp tydliga mål för finansmarknaden. Riksdagen har bestämt att systemet ska präglas av en sund konkurrens. Det betyder att olika banker och finansiella företag ska tävla om kunderna på lika villkor, vilket ofta leder till bättre priser och tjänster för dig som privatperson. Samtidigt har man skärpt målen för konsumentskydd. Det innebär att företag måste ta ett större ansvar för att deras tjänster är säkra och att du som kund inte drabbas av oseriösa aktörer eller bedrägerier. Det finansiella systemet ska vara stabilt och ha ett högt förtroende hos allmänheten. I budgeten ingår pengar till flera viktiga myndigheter. En av dessa är Finansinspektionen, som fungerar lite som en polis för banker och försäkringsbolag. De ser till att företagen följer reglerna. En annan myndighet är Riksgälden, som fungerar som statens egen bank och sköter statens lån och skulder. Även Kammarkollegiet och Statens servicecenter får pengar genom detta beslut. Det fanns dock kritik mot beslutet från oppositionspartierna. Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) hade egna förslag som de ville skulle gå igenom i stället. En tydlig skillnad fanns i synen på Statens servicecenter. Det är platser dit medborgare kan gå för att få hjälp med myndighetsärenden, till exempel från Försäkringskassan eller Skatteverket. Oppositionspartierna ville satsa mer pengar på dessa kontor för att öka tillgängligheten och servicen runt om i landet. Eftersom regeringspartierna och Sverigedemokraterna (SD) har majoritet i riksdagen röstades dessa alternativa förslag ner, och regeringens budget vann omröstningen. För dig som medborgare innebär beslutet att staten fortsätter sitt arbete med att hålla ekonomin säker. Det innebär inga drastiska förändringar i din vardag, men det sätter ramarna för hur myndigheterna ska arbeta under det kommande året. Målet med den nya inriktningen är att skapa en finansmarknad som fungerar bättre för vanliga hushåll och företag, samtidigt som staten håller hårt i plånboken för att sköta sina egna finanser effektivt.

Riksdagen har nu fattat beslut om hur mycket pengar som ska satsas på regional utveckling under 2026. Totalt handlar det om cirka 4,9 miljarder kronor som ska fördelas för att skapa bättre förutsättningar att bo och verka i hela landet. Syftet är att minska skillnaderna mellan städer och landsbygd. Beslutet innebär att pengar avsätts för att stötta kommersiell service, som till exempel dagligvarubutiker och bensinstationer i glesbygd. Detta ses som viktigt för att människor ska kunna bo kvar på orter med långa avstånd till större städer. Budgeten innehåller också stöd till företag för att de ska kunna växa och ställa om till mer miljövänlig teknik, samt särskilda transportbidrag för de norra delarna av Sverige. Regeringspartierna Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L) fick stöd av Sverigedemokraterna (SD) för att få igenom budgeten. Oppositionspartierna Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) var kritiska och hade egna förslag där de ville satsa mer pengar. Kritiken handlade bland annat om att stödet inte räcker till när kostnaderna för el och varor ökar. Oppositionen ville se större satsningar på bland annat turism, landsbygdsavtal för bättre service och mer pengar till näringslivsutveckling i små kommuner. Dessa förslag röstades dock ner i kammaren.

Den 17 december 2025 fattade riksdagen beslut om hur statens pengar ska användas för att stötta svenska företag och handeln med utlandet. Det handlar om budgeten för det som kallas utgiftsområde 24, Näringsliv. Totalt rör det sig om cirka nio miljarder kronor som ska fördelas under 2026. Beslutet bygger på regeringens förslag och stöttas av Sverigedemokraterna, medan oppositionspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet hade invändningar. Vad går pengarna till? En stor del av budgeten går till myndigheter som arbetar med innovation, alltså nya idéer och uppfinningar. Verket för innovationssystem (Vinnova) får en betydande del av pengarna för att stötta forskning och utveckling. Syftet är att svenska företag ska kunna ta fram ny teknik och nya produkter som står sig väl i konkurrensen med andra länder. Det avsätts också pengar för att hjälpa svenska företag att sälja, eller exportera, sina varor utomlands. En specifik satsning i beslutet är ett tillskott av pengar till Norrlandsfonden. Det är en stiftelse som lånar ut pengar till företag i norra Sverige för att hjälpa dem att växa och utvecklas, vilket ses som viktigt för regionens framtid. Oenighet om målen för handeln Ett av de beslut som väckte debatt gällde målen för Sveriges handelspolitik. Regeringens mål är att handeln ska vara fri, hållbar och följa tydliga regler. Det låter kanske självklart, men oppositionen ville ändra formuleringen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet menade att ordet ”rättvis” borde finnas med i målet. De anser att handel inte bara ska vara fri, utan att den också måste bidra till social rättvisa och bättre villkor för människor i de länder vi handlar med. Eftersom regeringssidan har majoritet röstades dock dessa förslag ner, och det nuvarande målet ligger fast. Kritik gällande miljö och småföretag Utöver målen för handeln fanns det kritik mot hur pengarna fördelas. Oppositionspartierna menade i sina reservationer, som är deras sätt att protestera mot beslutet, att budgeten inte gör tillräckligt för den gröna omställningen. De anser att staten borde satsa mer på att hjälpa industrin att bli miljövänlig och klimatsmart. Det framfördes också åsikter om att villkoren för små företag behöver förbättras och att budgeten borde ha ett tydligare fokus på att hela landet ska leva, inte bara storstäderna. Vad innebär detta för framtiden? Beslutet innebär att det nu finns en spikad plan för hur staten ska använda sina resurser för att främja företagande under det kommande året. Förhoppningen från de som röstade ja är att detta ska skapa stabilitet och trygghet för företagen. Genom att satsa på forskning och export är tanken att fler jobb ska skapas och att Sveriges ekonomi ska växa. För dig som är ung kan detta spela roll för vilken typ av arbeten som kommer att finnas när du ska ut i arbetslivet, särskilt om du är intresserad av teknik, forskning eller internationell handel.

Riksdagen har nu fattat beslut om hur mycket Sverige ska betala i avgift till Europeiska unionen (EU) för år 2026. Summan landar på cirka 54,2 miljarder kronor. Beslutet grundar sig på regeringens budgetförslag och har hanterats av finansutskottet innan det röstades igenom i kammaren. Sveriges avgift till EU bestäms av flera olika faktorer, men den största delen baseras på landets bruttonationalinkomst (BNI). Enkelt förklarat betyder det att ju bättre det går för Sveriges ekonomi, desto mer betalar vi i avgift, men det finns också rabatter som dras av. Pengarna som Sverige betalar in går till EU:s gemensamma budget. Denna budget används för att finansiera projekt och stöd i hela Europa, till exempel inom jordbruk, forskning, klimatåtgärder och regional utveckling. Att betala avgiften är ett krav för att vara med i unionen. I samband med beslutet gav riksdagen också regeringen ett så kallat bemyndigande. Det betyder att regeringen får rätt att ingå ekonomiska avtal och åtaganden som följer av EU:s budgetregler under 2026. Det handlar om att Sverige måste kunna garantera att vi står för vår del av kostnaderna även för projekt som sträcker sig över längre tid än bara ett år. Även om det fanns ett brett stöd för att betala avgiften enligt plan, finns det en pågående diskussion om EU:s ekonomi på längre sikt. Sveriges inställning är att EU:s budget ska vara återhållsam. Det betyder att Sverige arbetar för att EU inte ska spendera mer pengar än nödvändigt och att man ska prioritera noga. Det har framkommit kritik och oro från regeringen gällande framtida kostnader. EU-ministern Jessica Rosencrantz har varnat för att om EU-kommissionens nya förslag för framtiden går igenom, kan den svenska avgiften höjas med så mycket som 60 procent. Hon har beskrivit en sådan ökning som orealistisk med tanke på Sveriges egna behov och prioriteringar. I riksdagsbehandlingen fanns det enighet kring själva summan för 2026 bland de flesta partier. Centerpartiet lämnade dock en reservation där de uttryckte att de ville se en dubblering av budgeten för EU:s energisamarbete för att bygga ut elnätet, men detta förslag röstades ner till förmån för regeringens linje. Det beslut som nu är taget säkrar att Sverige fullföljer sina betalningar och fortsätter vara en aktiv del av det europeiska samarbetet under det kommande året.

Riksdagen har nu fattat ett nytt beslut som rör Sveriges ekonomi och de lån som staten har tagit genom åren. Det handlar om utgiftsområde 26, som specifikt täcker kostnaderna för statsskuldsräntor. För år 2026 har riksdagen bestämt att anslaget ska ligga på cirka 26,95 miljarder kronor. Det är en stor summa pengar, men det positiva i sammanhanget är att kostnaden faktiskt minskar jämfört med föregående år. Statsskuld uppstår när staten lånar pengar för att täcka underskott i budgeten. Precis som för privatpersoner som lånar pengar till en bostad, måste staten betala ränta på sina lån. Det är myndigheten Riksgäldskontoret, ofta kallad Riksgälden, som har i uppdrag att sköta dessa lån. Deras mål är att hålla kostnaderna så låga som möjligt samtidigt som riskerna hålls nere. Det nya beslutet ger Riksgälden de pengar som krävs för att kunna betala räntorna och andra avgifter som är kopplade till lånen. Anledningen till att anslaget minskar med 1,8 miljarder kronor jämfört med 2025 beror på flera ekonomiska faktorer. En viktig del är det som kallas räntenetto. Det innebär att staten inte bara lånar upp pengar, utan även lånar ut pengar till olika myndigheter. När inkomsterna från den utlåningen ökar, minskar nettokostnaden för statsskulden. Dessutom påverkas kostnaden av hur den svenska kronan står sig mot andra valutor, eftersom en del av skulden kan påverkas av valutakurser. I riksdagen rådde det stor enighet kring detta beslut. Regeringen lade fram förslaget, och samtliga oppositionspartier – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet – valde att inte lägga några motförslag som avvek från regeringens siffror. Det innebär att alla partier röstade för samma budgetnivåer. Trots enigheten fanns det vissa synpunkter i underlaget från finansutskottet. Kritiken, eller snarare uppmaningen, handlade om hur regeringen beräknar vissa avgifter, så kallade provisioner. Utskottet påpekade att den budgeterade summan för dessa avgifter (anslag 1:3) är högre än vad de faktiska kostnaderna ser ut att bli de kommande åren. Utskottet har därför bett regeringen att i framtiden tydligare motivera varför de vill avsätta mer pengar än vad prognoserna visar behövs. Men i slutändan godkändes ändå den föreslagna nivån för att säkerställa att det finns marginaler. Sammanfattningsvis innebär beslutet att staten har säkrat betalningarna för sina lån under nästa år, och att skattebetalarna kommer billigare undan än året innan tack vare ett förbättrat ekonomiskt läge för statens finanser.

Riksdagen har fattat ett nytt beslut om hur mycket pengar staten ska betala ut till Sveriges kommuner och regioner under år 2026. Det handlar om det som kallas för ”utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner”. Summan landar på totalt 180,7 miljarder kronor. Syftet med dessa pengar är att se till att viktig verksamhet som skola, vård och omsorg ska kunna fungera bra i hela landet, oavsett om man bor i en storstad eller i glesbygden. Bakgrunden till beslutet är att många av landets kommuner har en ansträngd ekonomi. De senaste åren har präglats av hög inflation, vilket betyder att allt har blivit dyrare. Det gäller inte bara mat och el, utan också kostnader för lokaler och material. En annan stor utgift som har ökat kraftigt är pensionerna till de som arbetar inom kommunen. När kostnaderna stiger snabbare än inkomsterna tvingas många kommuner att spara, vilket kan leda till sämre kvalitet i välfärden. De statliga bidragen är ett sätt att täcka upp för dessa hål i budgeten. Beslutet i riksdagen innebär att regeringens förslag gick igenom med stöd av Sverigedemokraterna. Regeringen menar att dessa pengar, tillsammans med att kommunerna får in mer skatt när konjunkturen vänder, kommer att stärka ekonomin under 2026. De pekar också på att inflationen nu sjunker, vilket gör att kostnaderna inte ökar i samma snabba takt som tidigare. Regeringen planerar även att se över systemet för hur pengarna fördelas, det så kallade utjämningssystemet, för att bättre stötta kommuner med gles bebyggelse. Men beslutet mötte kritik från oppositionspartierna. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet hade alla egna förslag som innebar mer pengar än vad regeringen lade fram. En stor del av kritiken handlar om att bidragen inte automatiskt hänger med när priserna ökar. Socialdemokraterna vill till exempel införa en ”bottenplatta” där bidragen räknas upp i takt med inflationen varje år. Vänsterpartiet ville se kraftiga höjningar av bidragen för att undvika att personal sägs upp inom välfärden. Centerpartiet tryckte på för mer generella bidrag istället för riktade pengar som är krångliga att söka, samt mer stöd till landsbygden. Miljöpartiet varnade för att pengarna inte räcker för att utveckla verksamheterna. Trots kritiken röstade riksdagens majoritet för regeringens linje. Det innebär att kommunerna nu vet vad de har att röra sig med inför 2026. För dig som medborgare är förhoppningen att dessa pengar ska märkas genom att skolan, vårdcentralen och äldreboendet i din kommun kan behålla sin personal och fortsätta ge service, trots de tuffa ekonomiska tider som varit.

Riksdagen har nu fattat ett stort beslut som rör Sveriges arbetsmarknad. Det handlar om budgeten för år 2026 och hur över 90 miljarder kronor ska fördelas. Pengarna ska bland annat gå till Arbetsförmedlingen, ersättning till arbetslösa och insatser för att förbättra arbetsmiljön på olika arbetsplatser. Beslutet bygger på regeringens förslag och fick stöd av Sverigedemokraterna, medan de övriga partierna röstade emot. Bakgrunden till beslutet är att vi just nu har ett ekonomiskt läge med ganska hög arbetslöshet. Regeringen vill möta detta genom att ställa tydligare krav på människor som får bidrag. Tanken är att den som får pengar från staten också ska göra mer för att komma ut i arbete, till exempel genom att söka jobb mer aktivt eller börja studera. För att hjälpa till med detta läggs mer pengar på utbildningar inom yrken där det är brist på personal, exempelvis inom vården. Det kallas för arbetsmarknadsutbildningar. En annan viktig del av budgeten handlar om trygghet på jobbet. Det ska satsas pengar på att stoppa så kallad arbetslivskriminalitet. Det handlar om att företag som fuskar, utnyttjar personal eller bryter mot regler ska stoppas. Arbetsmiljöverket får i uppdrag att göra fler kontroller för att se till att ingen skadar sig eller dör på jobbet. Beslutet innebär dock inte att alla får mer pengar. Vissa stöd görs om eller minskas för att betala för de nya satsningarna. Det är här som kritiken från de andra partierna har varit som starkast. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tycker att regeringen satsar alldeles för lite pengar. De menar att arbetslöshetsförsäkringen (a-kassan) borde vara tryggare och att det behövs mer resurser för att hjälpa de som står långt ifrån arbetsmarknaden. De anser att de hårda kraven riskerar att göra människor fattigare istället för att hjälpa dem till jobb. Centerpartiet har en annan typ av kritik. De tycker inte heller att regeringens förslag är tillräckligt bra, men de vill se effektivare åtgärder och mindre administration snarare än bara mer pengar till allt. De vill att systemet ska bli snabbare på att matcha ihop arbetssökande med företag som behöver anställa. Sammanfattningsvis innebär beslutet att arbetslinjen betonas. Det blir mer fokus på att utbilda sig till jobb som faktiskt finns och hårdare kontroll av att de som får bidrag gör vad de ska. Samtidigt fortsätter arbetet med att göra svenska arbetsplatser säkrare. De nya reglerna och budgeten börjar gälla från och med år 2026.

Riksdagen har nu fattat ett viktigt beslut som rör alla Sveriges elever, studenter och lärare. Det handlar om statens budget för utbildning och forskning för år 2026. Totalt har riksdagen bestämt att cirka 107 miljarder kronor ska fördelas inom det som kallas utgiftsområde 16. Detta område täcker allt från förskolan och grundskolan till gymnasiet, vuxenutbildning och universitet. Beslutet bygger på regeringens förslag, som har stöd av Sverigedemokraterna, medan oppositionspartierna har haft andra idéer om hur pengarna borde användas. En stor del av satsningen handlar om att gå tillbaka till grunderna. Regeringen vill att skolan ska fokusera mer på att alla elever verkligen lär sig att läsa, skriva och räkna. Det finns en oro över att resultaten i skolan sjunker och att det är stökigt i klassrummen. Därför avsätts pengar specifikt för att införa mobilfria skolor och för att öka tryggheten och studieron. Tanken är att elever ska kunna koncentrera sig bättre utan distraktioner från digitala skärmar. Det satsas också pengar på nya läroplaner som ska vara tydligare med vad eleverna ska kunna. Förutom grundskolan går mer än hälften av pengarna till universitet och högskolor. Målet är att Sverige ska vara ett land som är bra på forskning och innovation. Genom att ge mer pengar till universiteten hoppas man att utbildningen ska hålla högre kvalitet och att forskare ska kunna göra nya upptäckter som gynnar samhället. Det finns också satsningar på vuxenutbildning och yrkeshögskola för att fler vuxna ska kunna utbilda sig till yrken där det behövs personal. Beslutet har dock mött kritik från oppositionen, som består av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. De anser att regeringens satsningar inte räcker till. En stor kritikpunkt är att det behövs mer pengar till elevhälsan, alltså skolsköterskor och kuratorer, så att elever som mår dåligt kan få hjälp snabbare. Flera av partierna pekar också på att barngrupperna i förskolan är för stora och att det behövs mer personal där för att barnen ska få en trygg start. Centerpartiet har även lyft att de vill minska detalstyrningen och låta skolorna bestämma mer själva över hur pengarna ska användas. Vad innebär då detta för dig som elev? Konkret kan det betyda att det blir strängare regler kring mobiler i skolan och att det kan komma nya böcker och läromedel. För de som vill plugga vidare efter gymnasiet ska det finnas utbildningar med hög kvalitet. Beslutet visar tydligt att det finns olika synsätt på vad som är viktigast att satsa på inom skolan – ordning och kunskapsfokus eller mer resurser till hälsa och mindre grupper. Nu när budgeten är klubbad är det regeringens linje som gäller för 2026.

Riksdagen har nu röstat ja till regeringens budgetförslag för utgiftsområde 13, som handlar om integration och jämställdhet. Beslutet gäller för år 2026 och omfattar cirka 5,9 miljarder kronor. Det här beslutet markerar en fortsättning på den omläggning av integrationspolitiken som regeringen driver, där fokus flyttas från asylmottagande till arbetslinjen och språkkrav. Beslutet innebär att pengarna ska användas för att öka självförsörjningen bland utrikes födda. Regeringen menar att det har varit för enkelt att leva på bidrag utan att komma in i det svenska samhället. Därför införs nu tydligare krav på motprestationer för den som tar emot stöd. Målet är att bryta utanförskapet i områden där många står långt från arbetsmarknaden. Dessutom läggs resurser på att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, vilket ses som ett växande samhällsproblem. Kritiken mot beslutet har varit hård från oppositionspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. De har i sina egna förslag velat se mer pengar till området. En stor skiljelinje handlar om mottagandet av flyktingar. Flera oppositionspartier vill att Sverige ska ta emot 5 000 kvotflyktingar per år, vilket är betydligt fler än vad regeringen har beslutat om. De varnar också för att fokuset på återvandring, alltså att folk ska flytta tillbaka till sina hemländer, kan skada tilliten i samhället och göra integrationen svårare. Trots motståndet vann regeringens förslag i voteringen, då de har stöd av Sverigedemokraterna. Det innebär att de förändringar och den budget som nu ligger fast kommer att styra arbetet med integration och jämställdhet under det kommande året.

Riksdagen har nu fattat beslut om hur pengarna för studiestöd ska användas under 2026. Beslutet bygger på regeringens förslag och innebär att den totala budgeten landar på cirka 35,8 miljarder kronor. Det här beslutet påverkar både svenska studenter och personer som flytt hit från Ukraina. En av de mest konkreta förändringarna är att det särskilda bidraget som kallas studiestartsstöd kommer att tas bort helt och hållet. Det här stödet har funnits för att hjälpa arbetslösa personer som har en kort utbildning att våga börja plugga igen. Regeringen och partierna som stödjer förslaget menar att stödet inte har fungerat som det var tänkt. De pekar på att pengarna ofta har gått till personer som redan har en gymnasieutbildning, vilket inte var meningen, och att det varit krångligt att administrera. Därför försvinner detta stöd från och med den 1 januari 2026. Samtidigt införs en ny regel som ger fler människor rätt till studiestöd. Det handlar om personer från Ukraina som har kommit till Sverige på grund av kriget. De som har haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i minst tolv månader kommer nu att kunna söka studiemedel från CSN (Centrala studiestödsnämnden). Syftet med detta är att det ska bli lättare för dem att utbilda sig, lära sig språket och komma ut i arbete i Sverige. Beslutet har dock inte gått igenom utan protester. Oppositionspartierna – Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) – är kritiska till flera delar. De anser att det är fel att ta bort studiestartsstödet eftersom de menar att det slår hårt mot vuxna som har kort utbildning och behöver extra stöd för att komma vidare i livet. De menar att man borde ha förbättrat stödet istället för att ta bort det helt. En annan punkt där åsikterna går isär handlar om vad som ska vara målet med hela studiestödssystemet. Oppositionen ville att det tydligt skulle stå i lagen att studiestödet ska ha som mål att ”utjämna sociala skillnader” och bidra till rättvisa. Regeringen har istället valt ett mål som fokuserar på att studiestödet ska vara rekryterande för alla oavsett bakgrund. Oppositionen varnar för att systemet nu riskerar att förlora sitt fokus på att hjälpa de som har sämst förutsättningar.

Riksdagen har nu fattat ett stort beslut som rör hur mycket pengar som ska läggas på vård och omsorg i Sverige. Beslutet gäller budgeten för år 2026 och omfattar totalt cirka 127,7 miljarder kronor. Pengarna ska räcka till allt från sjukhusvård och mediciner till stöd för personer med funktionsnedsättning. En viktig förändring som klubbades igenom handlar om arbetet mot självmord. Tidigare har det funnits ett särskilt handlingsprogram för att förhindra självmord, men det kommer nu att avslutas den 31 december 2025. I stället ska arbetet ingå i en ny, större plan som kallas för den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. Tanken är att man ska ha tydligare mål för att förbättra människors psykiska mående och rädda liv. Pengarna i budgeten fördelas på olika områden. En stor del går till bidrag för läkemedel, vilket gör att mediciner inte blir för dyra för den enskilda personen. Det går också pengar till tandvård och assistansersättning. Regeringen, som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, har lagt fram förslaget med stöd av Sverigedemokraterna. De vill bland annat satsa extra på tandvård för äldre personer. Det fanns dock kritik mot beslutet från oppositionspartierna, det vill säga Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. De valde att inte rösta nej till hela summan i den här omröstningen, eftersom ramarna för budgeten redan var bestämda tidigare. Däremot lämnade de in så kallade särskilda yttranden. Det är texter där partierna förklarar vad de tycker är fel med regeringens politik och vad de hade velat göra i stället. Kritiken från oppositionen handlar mycket om att det behövs mer personal i vården. De menar att läkare och sjuksköterskor har en alldeles för stressig arbetsmiljö och att det behövs mer pengar för att anställa fler. Flera av partierna lyfte också fram att man måste satsa mer på barn och unga, särskilt när det gäller psykisk hälsa. De anser att regeringens förslag inte räcker för att lösa de problem som finns med långa vårdköer och unga som mår dåligt. Sammanfattningsvis innebär beslutet att statens budget för vård och omsorg är spikad för 2026. Det innebär också att Sverige får ett nytt sätt att styra arbetet med psykisk hälsa, där det gamla programmet byts ut mot nya mål som ska gälla framöver.

Riksdagen har klubbat igenom ett nytt beslut som rör hur vi ska skydda vår elförsörjning i händelse av kriser eller krig. Beslutet handlar specifikt om den så kallade elberedskapsavgiften för år 2026. Summan har fastställts till högst 800 miljoner kronor. Dessa pengar är öronmärkta för att stärka motståndskraften i det svenska elnätet. El är idag viktigare än någonsin för att vårt samhälle ska fungera. Vi är beroende av el för allt från att värma våra hus och laga mat till att driva sjukhus, betalsystem och transporter. Samtidigt pågår en stor förändring där vi använder allt mer el, bland annat för att ladda elbilar och för att ställa om industrin till att bli mer miljövänlig. Denna ökade användning gör att systemet blir mer känsligt. Om elen försvinner stannar stora delar av Sverige. Utöver den ökade användningen har säkerhetsläget i vår omvärld försämrats. Det pågår konflikter i närområdet och hotbilden mot Sverige har förändrats. Det finns en ökad risk för sabotage, cyberattacker och andra typer av störningar som kan slå ut elförsörjningen. För att möta dessa hot behöver vi ha en bättre beredskap. Elberedskapsavgiften fungerar som en finansiering för de åtgärder som myndigheten Svenska kraftnät behöver göra. Svenska kraftnät är den myndighet som ansvarar för att stamnätet för el fungerar i hela landet. Med hjälp av de här 800 miljoner kronorna ska de genomföra olika projekt för att göra elnätet mer robust. Det kan handla om att bygga skydd för viktiga anläggningar, se till att det finns reservkraft eller att öva på hur man hanterar en stor kris. Avgiften betalas inte direkt av dig som privatperson via en separat räkning. Istället är det de företag som äger elnäten (nätbolagen) som betalar avgiften till staten. Men i slutändan kan detta påverka hushållen ändå. Nätbolagen har ofta möjlighet att ta ut sina kostnader genom att justera de nätavgifter som du betalar på din elräkning. Kritiker har ibland lyft fram att höga avgifter för nätbolagen riskerar att göra det dyrare för konsumenterna. Samtidigt menar de som stödjer beslutet att kostnaden är låg i förhållande till vad det skulle kosta samhället om elen slogs ut under en längre tid. Beslutet togs av riksdagen efter förslag från regeringen. Det är en del av en större budget för energiområdet, men just denna punkt handlar specifikt om att vi måste vara redo om det värsta händer. Genom att fastställa avgiften till 800 miljoner kronor för 2026 ligger nivån kvar på en liknande nivå som tidigare år, vilket anses nödvändigt för att kunna fortsätta de investeringar som pågår. Syftet är att du ska kunna lita på att lampan tänds, även i oroliga tider.

Riksdagen har fattat beslut om hur statens pengar ska fördelas inom det område som handlar om areella näringar, landsbygd och livsmedel. Detta kallas för utgiftsområde 23. För år 2026 handlar det om en budget på cirka 22,6 miljarder kronor. Beslutet bygger på det förslag som regeringen har lagt fram och det innebär flera förändringar för Sveriges bönder och landsbygd. En av de viktigaste delarna i beslutet handlar om säkerhet. Världen är orolig och därför vill riksdagen se till att Sverige klarar av en kris bättre. Det ska satsas pengar på att bygga upp lager av mat och andra viktiga varor som behövs för att odla, som till exempel gödsel och drivmedel. Målet är att vi ska ha mat på bordet även om det blir krig eller om importen från andra länder stoppas. Beslutet innebär också ett riktat stöd till norra Sverige. Tanken är att stärka jordbruket där så att det finns produktion av mat i hela landet. Dessutom införs ersättningar för att mjölkkor ska få beta utomhus, vilket är bra för djurens hälsa. Pengar avsätts också för att bekämpa sjukdomar hos djur och skadegörare på växter, vilket är viktigt för att skördarna inte ska förstöras. Men alla partier var inte överens. Oppositionspartierna, det vill säga Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, hade egna förslag som röstades ner. De tyckte att regeringens budget saknade tillräckliga satsningar på miljön och klimatet. De ville bland annat se mer pengar till ekologiskt jordbruk och åtgärder för att minska utsläppen. Det fanns också kritik om att det saknas veterinärer på landsbygden, vilket gör att sjuka djur inte alltid får hjälp i tid. Trots kritiken röstade riksdagen ja till regeringens budget. Det betyder att de planerade satsningarna på beredskap och landsbygdsutveckling nu kommer att genomföras under det kommande året. För den vanliga konsumenten kan det på sikt innebära en tryggare tillgång till svensk mat, men debatten om hur mycket som ska satsas på klimatet inom jordbruket lär fortsätta.