Nya beslut om värnplikt och civilplikt får skarp kritik

Sveriges säkerhetspolitiska läge har blivit sämre. Detta ställer nya och högre krav på totalförsvaret. För att möta dessa krav genomförs nu en omfattande uppdatering av hur Sverige ska förse försvaret med personal. I försvarsutskottets betänkande har riksdagen tagit ställning till ett antal förslag som rör totalförsvarsplikt, värnplikt (att göra lumpen) och civilplikt. Bakgrunden till de aktuella besluten är statliga utredningar. Dessa utredningar syftar till att rusta upp och anpassa Sveriges försvar till den situation som råder i omvärlden. När förslagen togs upp i riksdagen valde regeringspartierna, det vill säga Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L), tillsammans med Sverigedemokraterna (SD) att avslå samtliga förslag från oppositionen. Deras motivering är inte att de motsätter sig sakfrågorna i sig. De menar i stället att dessa områden redan utreds eller kommer att hanteras i kommande beslut från regeringen. För de personer som påverkas av besluten innebär detta flera konkreta saker. För det första kommer riksdagen i dagsläget inte att besluta om en lag som garanterar att dagersättningen för personal räknas upp i takt med inflationen. Detta påverkar den ekonomiska situationen för de som genomför sin plikttjänstgöring, eftersom pengarna de får riskerar att bli mindre värda när priser stiger. För det andra ligger målet fast att antalet värnpliktiga ska öka. Målet är att mellan 12 000 och 20 000 personer per år ska skrivas in för att göra lumpen. Frågor om höjd ersättning för mat och att skapa ett system för att slå larm om missförhållanden kommer dock att prövas vid ett senare tillfälle. När det gäller civilplikten är beskedet att denna ska startas i bred omfattning från och med januari 2026. Detta innebär att fler medborgare kommer att mönstra och genomgå en lång grundutbildning. Syftet är att kunna arbeta inom civila funktioner i samhället i händelse av krig eller allvarlig kris. Beslutet har dock mötts av kritik. Oppositionspartierna, bestående av Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP), har reserverat sig mot besluten. Deras huvudkritik handlar om att de anser att majoriteten är passiv och gör för lite. Vänsterpartiet och Miljöpartiet trycker särskilt på att ersättningen för personal inom pliktsystemet måste skyddas mot stigande priser. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet vill dessutom se en betydligt snabbare utbyggnad av civilplikten. De anser att det brådskar att ta med viktiga områden som hälso- och sjukvård samt transport. Enligt oppositionen drar utskottet ut på tiden genom att ständigt hänvisa till framtida utredningar i stället för att agera direkt. Sammanfattningsvis befinner sig det svenska totalförsvaret i en period av stor omställning. Även om stora delar av oppositionens förslag nu avslås, är inriktningen tydlig. Värnplikten ska växa och civilplikten ska startas upp igen under början av 2026. Debatten om hur fort detta ska ske kommer med all säkerhet att fortsätta framöver.