Riksdagen röstar nej till nya politiska krav på fängelserna

Sveriges fängelser och häkten är under hård press. Det finns inte tillräckligt med platser för alla som döms till fängelse. Detta har lett till en politisk debatt om hur situationen ska hanteras. Riksdagen har nu behandlat flera förslag som handlar om Kriminalvården (den myndighet som ansvarar för fängelser och häkten i Sverige). Förslagen rörde bland annat hur snabbt nya fängelser ska byggas, om intagna ska behöva dela rum och hur arbetsmiljön för personalen ska fungera. Riksdagen valde att rösta nej till samtliga av dessa nya förslag. Beslutet innebär inte att man slutar bygga nya fängelser. Tvärtom befinner sig Kriminalvården just nu i sin största utbyggnad någonsin. Anledningen till att riksdagen röstade nej är att majoriteten av politikerna anser att myndigheten redan gör ett bra jobb med att bygga ut. De menar också att detaljer om var fängelser ska ligga, eller hur personalen ska arbeta och utrustas, inte ska styras av politikerna i riksdagen. Det är frågor som Kriminalvården bäst hanterar på egen hand. För att förstå varför förslagen kom upp från första början måste vi se på bakgrunden. Under de senaste åren har Sverige fått strängare lagar och polisen löser fler brott. Det gör att fler personer döms till fängelse och de döms ofta till längre straff. Detta har skapat en akut brist på platser. För att lösa detta har Kriminalvården börjat med något som kallas för dubbelbeläggning. Det betyder att två intagna får dela på en cell som egentligen är byggd för en enda person. Detta beslut får flera konsekvenser för de som berörs. Eftersom förslagen röstades ner kommer Kriminalvården att fortsätta med sin nuvarande plan. Det blir inga nya lagar som tvingar fram enkelbeläggning (att varje intagen har ett eget rum). Det blir heller inget förbud mot klientnära ensamarbete, vilket betyder att personal ibland kan behöva arbeta ensamma med de intagna. Myndigheten får fortsätta använda delade celler för att lösa bristen på platser, och frågor om personalens säkerhet ska lösas inom myndighetens vanliga ramar. Beslutet har mött kritik. Oppositionspartierna, alltså de partier som inte sitter i eller samarbetar med regeringen, är oroade. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har pekat på att det är viktigt att ha egna celler. De menar att delade rum gör det svårare för de intagna att förändra sitt beteende och att det ökar risken för bråk, vilket gör det farligt för personalen. Fackförbundet Seko, som företräder många som arbetar på fängelserna, har också varit kritiska. De anser att det behövs politiska beslut för att stoppa ensamarbete när fängelserna är så fulla, för att garantera att personalen har en trygg arbetsmiljö. I riksdagen var det regeringspartierna Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L) tillsammans med Sverigedemokraterna (SD) som drev igenom beslutet att säga nej till förslagen. De partier som inte stödde avslagen, utan ville att förslagen skulle bli verklighet, var Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP). Dessa partier valde att reservera sig mot beslutet för att visa att de tycker annorlunda.