Riksdagen röstar ner kravet på 50 000 poliser till 2032

Riksdagen har tagit ett beslut som rör Polismyndighetens framtid, dess mål och hur polisutbildningen ska formas framöver. Beslutet bygger på ett betänkande från justitieutskottet där man har behandlat flera förslag. Fokus i debatten har legat på polisens grundläggande uppdrag, målet för antalet anställda fram till år 2032, samt hur polisutbildningen ska bli mer attraktiv för att motverka avhopp och sviktande rekrytering. Bakgrunden till beslutet är en rad förslag från oppositionspartierna. Socialdemokraterna, förkortat S, Centerpartiet, förkortat C, och Miljöpartiet, förkortat MP, har drivit på för att riksdagen ska sätta hårdare press på regeringen. Ett av de mest centrala förslagen kom från Socialdemokraterna (S), som ville att staten skulle slå fast ett konkret mål om att Polismyndigheten ska ha 50 000 anställda till år 2032, varav 34 000 ska vara poliser. Utöver detta krävde oppositionen en lagstadgad balans i arbetet mot brott. De ville se ett tydligt krav på att polisen ska lägga lika stor vikt vid brottsförebyggande arbete, det vill säga att hindra brott innan de sker, som på brottsbekämpande åtgärder, alltså att utreda och lösa brott som redan har hänt. Slutligen fanns det även förslag om akuta insatser för att förbättra polisutbildningen. Många hoppar i dag av utbildningen, och oppositionen anser att situationen kräver snabba åtgärder snarare än långdragna utredningar. Trots dessa krav valde riksdagen att avslå samtliga förslag. Anledningen till avslaget är att man vill invänta det arbete som redan pågår. Regeringen har genomfört höjningar av polisens budget och det finns en pågående utveckling av myndigheten. Gällande utbildningen pågår det just nu statliga utredningar som ska se över hur man kan göra polisutbildningen bättre, bland annat undersöks möjligheten till en betald utbildning. Riksdagen anser därmed att det inte behövs nya, låsta siffermål innan de pågående utredningarna är färdiga. För de som påverkas av beslutet, framför allt poliser och blivande polisstudenter, innebär detta att myndighetens tillväxt fortsätter enligt regeringens nuvarande planering. Arbetet styrs av Polismyndigheten själv och regeringen, utan att riksdagen detaljstyr med nya lagkrav om hur resurserna ska fördelas mellan förebyggande arbete och utredningar. Eventuella förändringar av polisutbildningen kommer att dröja tills den pågående utredningen är klar. Kritiken mot riksdagens beslut är kraftfull. Socialdemokraterna (S) hävdar att avslaget på målet om 50 000 anställda är ett misstag. De menar att det skapar en osäkerhet kring hur polisens framtida tillväxt ska fungera. Utan ett tydligt mål blir det svårare att planera framåt. Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) fokuserar sin kritik på det förebyggande arbetet. De anser att om riksdagen inte slår fast i lag att förebyggande insatser är lika viktiga som straffande åtgärder, riskerar samhället att misslyckas med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng. Att stoppa unga från att dras in i brott är enligt dessa partier helt avgörande för att lösa problemen med gängvåld. Dessutom riktas kritik mot att riksdagens utskott inväntar utredningar om polisutbildningen. Kritiker menar att de höga avhoppstalen och svårigheterna med att fylla platserna på Polishögskolan kräver handling direkt. Att vänta på att en utredning ska bli klar innebär förlorad tid, tid som Sverige enligt oppositionen inte har när bristen på poliser är ett faktum. Sammanfattningsvis vill regeringssidan låta pågående utredningar ha sin gång utan nya detaljstyrande mål, medan oppositionen kräver direkta åtgärder och fasta mål för att säkra polisens utveckling.