Riksdagen vill stoppa insyn i mobilkopior från husrannsakan

Riksdagen planerar att genomföra en förändring i en av Sveriges grundlagar. Målet med förändringen är att stärka skyddet för privatpersoners personliga integritet i samband med att polisen gör en husrannsakan. För att förstå varför detta beslut är på väg att tas måste vi titta tillbaka på hur reglerna har fungerat de senaste åren. År 2018 kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen som fick stora konsekvenser för hur digital information hanteras i Sverige. Domen slog fast att när polisen kopierar information från en mobiltelefon, en surfplatta eller en dator under en husrannsakan, så blir den informationen automatiskt en så kallad allmän handling. En allmän handling är ett dokument eller data som finns hos en myndighet och som medborgare i regel har rätt att begära ut och läsa. Detta innebar att stora mängder privat information som fanns på de kopierade enheterna plötsligt kunde begäras ut av journalister och allmänheten. Mycket av denna information hade ingenting med det misstänkta brottet att göra. Det kunde handla om privata bilder, meddelanden till familjemedlemmar eller annan känslig data. Detta skapade ett stort problem för den personliga integriteten, eftersom människor riskerade att få sina mest privata detaljer granskade av utomstående. Dessutom innebar det extra arbete för polisen, som var tvungen att lägga tid på att kontrollera vilken information som skulle lämnas ut och vilken som skulle hållas hemlig. För att lösa detta problem har regeringen lagt fram ett förslag om att ändra i tryckfrihetsförordningen, som är den grundlag som styr rätten att ta del av allmänna handlingar. Konstitutionsutskottet (KU), som är den grupp i riksdagen som förbereder beslut om just grundlagar, föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget. Ändringen betyder att digitalt material som samlas in genom en husrannsakan inte längre ska vara en allmän handling per automatik. Materialet blir en allmän handling först om polis och åklagare väljer att ta med det som bevis i själva brottsutredningen. Eftersom detta handlar om att ändra en grundlag kan riksdagen inte fatta ett slutgiltigt beslut direkt. De måste rösta om förslaget två gånger, och det måste vara ett riksdagsval mellan de två omröstningarna. Därför föreslås nu att beslutet ska antas som vilande. Planen är att den nya lagen ska börja gälla den 1 januari 2027. Förslaget har ett brett stöd i riksdagen. Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna ställer sig bakom förslaget i sin helhet. Det finns dock kritik mot en viss del av beslutet. Kritiken handlar om de så kallade övergångsreglerna. Regeringen vill att den nya lagen ska gälla retroaktivt. Det betyder att de nya, strängare reglerna ska gälla även för information som polisen har samlat in innan lagen börjar gälla. Vänsterpartiet är det enda partiet som är kritiska till detta och har valt att reservera sig mot just denna del. Vänsterpartiet anser att det är fel att ändra spelreglerna i efterhand. De menar att om någon har begärt ut information innan lagen ändrades, så är det de gamla reglerna som ska gälla för den begäran. Även Lagrådet, som är en grupp experter som granskar lagförslag innan de röstas igenom, har varnat för att det kan skapa osäkerhet när lagar gäller bakåt i tiden. Trots kritiken lutar allt mot att regeringens förslag kommer att röstas igenom.