Nya stränga regler föreslås för personer som inte kan utvisas

Riksdagen ska rösta om ett nytt lagförslag som innebär stora förändringar för utländska medborgare som har fått ett utvisningsbeslut, men där utvisningen tillfälligt inte går att genomföra. Det kan till exempel bero på att personen riskerar att utsättas för tortyr i sitt hemland. Förslaget riktar sig särskilt mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot mot Sverige eller som tidigare har dömts för brott. Lagförslaget är ett resultat av det så kallade Tidöavtalet, som är en överenskommelse mellan regeringspartierna (Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna) samt Sverigedemokraterna. Målet med de nya reglerna är att staten ska få bättre kontroll över dessa personer. Samtidigt vill man minska risken för att de bygger upp ett liv och stannar kvar i det svenska samhället under tiden de väntar på att utvisningen ska kunna ske. Den största förändringen handlar om vilken status personerna får. Tidigare har den som inte kunnat utvisas av tillfälliga skäl ofta fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Enligt det nya förslaget ska man i stället använda sig av något som kallas för inhibition. Att ett beslut inhiberas betyder helt enkelt att det sätts på paus. Personen får därmed inget uppehållstillstånd överhuvudtaget, utan utvisningsbeslutet finns kvar men genomförs inte för stunden. För att öka kontrollen över personerna föreslås nya regler som begränsar hur de får röra sig. Myndigheterna ska kunna kräva att personen regelbundet anmäler sig hos antingen polisen eller Migrationsverket. De kan också få en så kallad områdesbegränsning, vilket betyder att de förbjuds att lämna ett visst geografiskt område, till exempel en specifik kommun. Om en person bryter mot dessa regler kan straffet bli hårt. Enligt lagförslaget ska man kunna dömas till fängelse i upp till ett år. Utöver den ökade kontrollen kommer personernas levnadsvillkor att stramas åt rejält. De förlorar rätten att arbeta och har inte längre rätt till ekonomiskt bistånd från socialtjänsten eller ersättningar från det vanliga socialförsäkringssystemet. Vuxna personer kommer endast att ha rätt till sjukvård som inte kan vänta, det vill säga akuta behandlingar. För att överhuvudtaget få en mindre summa pengar om dagen för mat och andra nödvändigheter, måste personen gå med på att bo på en anvisad plats på ett av Migrationsverkets boenden. Barn som berörs av reglerna påverkas också, men på ett annat sätt än de vuxna. Barnen kommer att ha kvar sin fulla rätt till sjukvård och skolgång, även om de rent lagligt inte omfattas av den allmänna skolplikten. Trots detta finns det oro från kritiker över hur barnen kommer att må av att leva i familjer med en ansträngd ekonomi och begränsad frihet. Det nya lagförslaget har nämligen fått kritik från flera håll. Remissinstanser som Advokatsamfundet och Institutet för mänskliga rättigheter anser att åtgärderna är för extrema och saknar proportion. De menar att personerna riskerar att hamna i ett rättsligt vakuum, det vill säga ett tillstånd utan grundläggande rättigheter, och att de tvingas leva i djup fattigdom. Det finns stora farhågor om att den ekonomiska utsattheten kommer att skapa ett skuggsamhälle och driva människor in i brottslighet för att klara sin försörjning. I riksdagen har förslaget stöd av en tydlig majoritet. Förutom regeringen och Sverigedemokraterna har även Socialdemokraterna (S) ställt sig bakom förslaget. Partierna Vänsterpartiet (V), Miljöpartiet (MP) och Centerpartiet (C) är däremot kritiska. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill avslå förslaget helt, medan Centerpartiet bland annat kräver att man noga ska följa upp hur de nya reglerna påverkar barn. Om riksdagen röstar ja är de nya reglerna planerade att börja gälla från och med 2026-06-01.