Riksdagen avslår förslag om höjda bidrag och hårdare lokala regler

Riksdagen har behandlat flera förslag kring socialtjänstens arbete och det ekonomiska biståndet, vilket många känner till under det äldre namnet socialbidrag. Utskottet föreslog att samtliga motioner skulle avslås, och detta beslut bygger i stor utsträckning på den politiska riktning som nuvarande regering har valt att prioritera. Beslutet berör specifikt nivåerna för det ekonomiska biståndet, möjligheten att granska fusk, samt barns rättigheter inom systemet. Bakgrunden till beslutet bottnar i regeringens uttalade fokus på den så kallade arbetslinjen. Arbetslinjen innebär i korthet en politisk vilja att utforma samhällets system på ett sätt som gör det mer ekonomiskt fördelaktigt att arbeta än att uppbära bidrag. I ljuset av detta, samt den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft under sommaren 2025, anser regeringspartierna att strukturella reformer är vägen framåt. Istället för att justera upp riksnormen, det vill säga den grundnivå som styr hur mycket pengar en person kan få i bistånd, fokuserar regeringen på att införa krav på aktivitet. Man planerar också för att etablera ett tak för hur hög ersättning man kan få och en särskild jobbpremie som ska stimulera till självförsörjning. Utfallet av riksdagens beslut innebär rent praktiskt att dagens nivåer för det ekonomiska biståndet behålls och beräknas på samma sätt som tidigare. Det innebär också att kommunerna i dagsläget inte får utökade lagliga verktyg för att specifikt neka ekonomiskt bistånd i fall där sökanden är inblandad i olovlig andrahandsuthyrning av en bostad. Dessutom kommer det inte att införas något nytt nationellt krav på att föra statistik över vilka ansökningar som avslås av socialtjänsten. Detta har väckt debatt i riksdagen och mött kritik från flera oppositionspartier, vilka har valt att reservera sig mot beslutet. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har varit tydliga med sin kritik. De argumenterar för att den nuvarande riksnormen för ekonomiskt bistånd är alldeles för låg för att garantera en skälig levnadsnivå. Deras ståndpunkt är att detta riskerar att leda till en ökning av barnfattigdomen i Sverige och att fler familjer riskerar att drabbas av social utsatthet. Socialdemokraterna har i sin tur fokuserat sin kritik mot en annan del av beslutet. De menar att det är problematiskt att kommunerna nekas skarpare juridiska verktyg för att kunna dra in utbetalningar till individer som hyr ut sin lägenhet olovligt i andra hand. De hävdar att bristen på sådana åtgärder riskerar att gynna och göda den svarta bostadsmarknaden, vilket drabbar samhället i stort. Ytterligare kritik har framförts gällande den uteblivna nationella statistiken över avslag. Utan en tydlig nationell uppföljning menar kritikerna att det blir svårare att få insyn i socialtjänstens arbete, vilket på sikt kan påverka rättssäkerheten för dem som söker hjälp. Beslutet fick stöd av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Dessa partier står enade bakom uppfattningen att regeringens pågående reformer, snarare än enskilda åtgärder från oppositionen, är det mest effektiva sättet att minska ett långvarigt bidragsberoende och stärka tryggheten. De partier som inte stöder beslutet och som röstade emot är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet, som alla lyfte fram olika aspekter i sina reservationer.