Riksdagen säger nej till att byta ut gamla ord

Riksdagen har nyligen tagit ett beslut som handlar om vilka ord som ska användas i Sveriges lagar. Det specifika beslutet gäller socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Ett förslag hade lämnats in för att stryka ord som "psykisk störning" och "missbruk". Tanken var att byta ut dessa mot ord som är mer neutrala och moderna. Men riksdagen valde att säga nej till förslaget. För att förstå varför förslaget kom från första början behöver man titta på hur ord påverkar oss. Ord har makt. De påverkar hur vi ser på varandra och hur vi ser på oss själva. Många experter, patienter och politiker anser att begrepp som "psykisk störning" låter negativt. Det kan leda till att människor känner sig utpekade. Inom vården strävar man efter ett humanistiskt sätt att se på människor. Därför har det funnits ett krav på att lagen ska följa med i samhällets utveckling. Om lagen använder ett modernt språk blir det lättare att skapa en miljö där patienter möts med respekt och utan fördomar. Vänsterpartiet, som ofta förkortas V, och Miljöpartiet, som förkortas MP, stod bakom förslaget att ändra orden direkt. De har riktat kritik mot att riksdagen röstade nej. Enligt Vänsterpartiet och Miljöpartiet går arbetet med att byta ut gamla ord alldeles för långsamt. De menar att det redan är känt att orden är problematiska och att de kan skada människors värdighet. Deras åsikt är att det inte finns någon anledning att vänta på framtida utredningar. De vill se en förändring nu, eftersom ordvalen i lagtexten har en direkt påverkan på hur personer blir bemötta inom sjukvården och hos olika myndigheter. Majoriteten i riksdagen håller dock inte med om att en snabb ändring är den rätta vägen att gå. Socialutskottet, som är den grupp i riksdagen som har förberett frågan, förklarar varför de valde att avslå förslaget. De påpekar att det just nu pågår flera stora arbeten med att se över hela lagboken, bland annat skrivs det på en helt ny socialtjänstlag. Om man skulle ändra några få ord i vissa lagar nu, finns det en risk att lagstiftningen blir rörig och splittrad. Utskottet anser att det är bättre att vänta och göra en stor ändring i hela systemet samtidigt. På så sätt blir lagarna enhetliga och tydliga. Vad innebär då detta beslut i praktiken för de människor som berörs? För patienter, anhöriga och personal inom socialtjänst och hälsovård betyder det att de gamla begreppen kommer att finnas kvar ett tag till. När en läkare eller en socialsekreterare skriver ett formellt beslut eller en bedömning under den kommande perioden, kommer de fortfarande att behöva använda termer som "psykisk störning" och "missbruk" om lagen kräver det. Förhoppningen från politikernas sida är att språket ska moderniseras i framtiden, men just nu prioriteras ordning och reda i lagboken framför en snabb uppdatering av orden. Detta ärende visar hur komplext det kan vara att stifta lagar. Å ena sidan finns det en stark vilja att ta bort ord som skapar obehag och som känns omoderna. Å andra sidan finns det krav på att lagboken ska vara exakt, logisk och inte ändras i små bitar hela tiden. Genom beslutet i riksdagen står det klart att ett moderniserat språkbruk får vänta tills de större lagändringarna är helt färdiga.