Riksdagen säger nej till nya mål för kollektivtrafik och färdtjänst

Riksdagen har behandlat en rad olika förslag som handlar om hur vår kollektivtrafik och färdtjänst ska fungera i framtiden. Förslagen kommer från den allmänna motionstiden, vilket är en period då ledamöter i riksdagen kan lämna in egna förslag på saker de vill förändra i samhället. Två av de mest omdiskuterade punkterna handlade om att införa tydligare mål för att få fler att åka kollektivt, samt att skapa nationella och mer rättvisa regler för färdtjänsten i hela Sverige. Vad var förslagen? När det gäller kollektivtrafiken fanns det förslag om att sätta ett nationellt mål om att fördubbla andelen personer som väljer att resa kollektivt. Tanken var att få fler människor att välja buss och tåg framför bilen. För färdtjänsten handlade förslagen om att införa gemensamma regler för hela landet. I dag sköts färdtjänsten lokalt, vilket betyder att kommuner och regioner kan ha olika regler. Flera partier menade att detta skapar orättvisor för personer med funktionsnedsättning, enbart baserat på vilken stad de bor i. Vad blev beslutet? Riksdagens trafikutskott föreslog att riksdagen skulle säga nej till förslagen, vilket också blev resultatet. De partier som röstade nej var regeringspartierna, alltså Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, tillsammans med Sverigedemokraterna. Anledningen till att de röstade nej är att de anser att dagens lagar och regler är tillräckliga. De menar också att det redan pågår ett löpande arbete hos regeringen och olika myndigheter för att utveckla både kollektivtrafiken och färdtjänsten. Enligt denna majoritet behövs det inga nya beslut från riksdagen för att tvinga fram förändringar just nu. Hur påverkar det dig som medborgare? För dig som reser i vardagen innebär beslutet att systemet förblir precis som det är i dag. Utvecklingen av bussar, tåg och färdtjänst kommer att fortsätta styras av de myndigheter och lokala politiker som redan har det ansvaret. Eftersom inga nya mål skrevs in i lagen kommer det inte att ske några tvingande, snabba förändringar av biljettpriser eller tillgänglighet från statens sida. Det blir heller ingen statlig granskning som tvingar kommuner att ändra sina lokala regler för färdtjänsten. Kritik mot beslutet Oppositionen, som består av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, riktade skarp kritik mot beslutet. De skrev in reservationer mot majoritetens linje. En reservation är ett sätt för politiker att formellt visa att de inte håller med om ett beslut. Gällande kollektivtrafiken menar oppositionen att bristen på tydliga nationella mål gör det mycket svårare för Sverige att klara av klimatomställningen. De anser att staten måste ta en mer aktiv roll för att minska bilresandet. När det kommer till färdtjänsten anser framför allt Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet att det nuvarande systemet skapar problem med rättssäkerheten. De kritiserar regeringen för att vara passiv och menar att när man hänvisar till pågående arbete, så försenar man egentligen bara nödvändiga förbättringar. De lyfter fram att resenärer med funktionsnedsättning riskerar att få sämre service och hjälp i vissa delar av landet på grund av att det saknas tvingande, nationella riktlinjer. Sammanfattningsvis visar beslutet på en tydlig skillnad i hur partierna vill styra svensk transport i framtiden. Majoriteten vill förlita sig på det arbete som redan görs och det lokala ansvaret, medan oppositionen efterfrågar mer statlig styrning och skarpare regler för att möta samhällets behov.