Nya lagkrav ska sänka energianvändningen i svenska byggnader

Riksdagen har nyligen tagit ställning till ett betänkande som berör hur svenska byggnader ska bli mer energieffektiva. Beslutet bygger i grunden på ett omarbetat direktiv från Europeiska unionen (EU) som syftar till att minska utsläppen och förbättra byggnaders energiprestanda. I detta beslut behandlades flera olika förslag, men vi fokuserar här på de nya lagkraven för energideklarationer, debatten om hur systemet ska utvärderas samt diskussionen kring hållbar mobilitet. Ett av de stora besluten handlar om ändringar i lagen om energideklaration för byggnader och plan- och bygglagen. En energideklaration är ett dokument som visar hur mycket energi en specifik byggnad förbrukar, vilket gör det enklare att jämföra olika hus och planera för förbättringar. Från och med den första juli 2026 kommer kraven på dessa deklarationer att skärpas. Det betyder att byggnader som ägs eller används av offentliga organ, det vill säga stat, kommun och regioner, i högre utsträckning kommer att behöva energideklareras. Samma sak gäller för byggnader som genomgår stora ombyggnationer som påverkar byggnadens yttre skal, den så kallade klimatskärmen. Utöver detta införs möjligheten till frivilliga renoveringspass. Detta är tänkta som långsiktiga planer som fastighetsägare kan använda sig av för att stegvis renovera sina byggnader så att de till slut når noll utsläpp av växthusgaser. Ytterligare en central del i de nya lagkraven handlar om infrastruktur. För att uppmuntra fler att ställa bilen och i stället cykla, införs krav på att det ska byggas fler cykelparkeringar i anslutning till byggnader. Detta faller under begreppet hållbar mobilitet, vilket innebär sätt att resa som inte belastar miljön i onödan. Även om regeringen och dess stödpartier röstade igenom dessa lagändringar, fanns det flera invändningar från oppositionen. Socialdemokraterna lyfte ett förslag om att det behövs en noggrann kontroll och utvärdering av de nya reglerna. De ville att riksdagen skulle tvinga regeringen att göra en utvärdering efter exakt tre år, för att se om kraven på energideklarationer vid ombyggnationer faktiskt ger önskad effekt. Även Centerpartiet och Miljöpartiet ville att myndigheter skulle få i särskilt uppdrag att utveckla systemet och granska att åtgärderna genomförs i praktiken. Utskottets majoritet, och därmed riksdagen, röstade dock ned dessa förslag med motiveringen att regeringens vanliga, löpande uppföljning är tillräcklig. En annan debatt gällde själva begreppet hållbar mobilitet och reglerna kring cykelparkeringar. Miljöpartiet ansåg att definitionen var för snäv. De argumenterade för att begreppet borde breddas till att även omfatta ytor för bilpooler och smarta leveransskåp för att minska antalet transporter till och från hemmen. Dessutom riktade de kritik mot att kraven på antalet cykelparkeringar i lagen ofta kopplas till hur många bilparkeringsplatser som byggs. Miljöpartiet menade att detta sätt att planera är opraktiskt. Även detta förslag avslogs av riksdagens majoritet. Sammanfattningsvis röstades regeringens förslag om lagändringar igenom med stöd av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Oppositionens förslag om hårdare uppföljning och ändrade regler röstades ned. De nya lagarna träder i kraft under sommaren 2026.