Riksdagen stoppar nya förslag om satsningar på svensk idrott

Riksdagen har nyligen hanterat ett stort antal förslag om den svenska idrotten. Det handlar om förslag som kommit in under den allmänna motionstiden, vilket är en period på hösten då riksdagsledamöter kan lämna in egna förslag på vad riksdagen ska besluta om. Kulturutskottet, som förbereder dessa frågor, har valt att föreslå att riksdagen ska säga nej till flera av de riktade förslagen. Fokus för detta beslut ligger på fem specifika och viktiga områden: ideella ledare, parasport, fysisk aktivitet för äldre, samordning mellan föreningsliv och skola, samt simkunnighet. Nedan går vi igenom vad beslutet innebär för dessa delar. För det första handlar det om de ideella ledarna inom idrotten. Flera politiska förslag ville se nya statliga ledarskapsprogram för att säkra att det finns tillräckligt med tränare i framtiden. Kulturutskottet avslog detta med motiveringen att Riksidrottsförbundet (RF) och studieförbundet Sisu redan i dag gör ett bra arbete med att utbilda ledare. När det gäller parasporten, alltså idrott för personer med funktionsnedsättning, fanns det krav på att staten snabbare ska ta bort fysiska och byråkratiska hinder för att stärka verksamheten. Här valde riksdagens utskott att vänta. De inväntar just nu en djupare analys från Centrum för idrottsforskning (CIF) innan de vill fatta beslut om eventuella nya insatser. Ett annat område gällde äldres hälsa och välmående. Det fanns förslag om specifika satsningar på till exempel gåfotboll och fallprevention för att få äldre personer att röra på sig i större utsträckning. Även samordningen mellan den vanliga skolan och det lokala föreningslivet var uppe för debatt, där förslagen handlade om att staten borde skapa förutsättningar för tätare samarbeten. Riksdagens utskott anser dock att detta är frågor som den svenska idrottsrörelsen bäst sköter på egen hand, utan att staten går in med nya specifika direktiv. Slutligen behandlades frågan om simkunnighet i samhället. Det fanns tydliga krav på nationella insatser för att garantera att alla barn får ordentlig simundervisning, oavsett var de bor eller vilken inkomst deras föräldrar har. Utskottet röstade nej även till detta förslag. De pekade på att befintliga satsningar som Idrottsklivet och det framtida Fritidskortet förväntas täcka upp för dessa behov. Det huvudsakliga argumentet från majoriteten i utskottet för att avslå alla dessa förslag är den starka principen om idrottsrörelsens självstyre. Det betyder i korthet att politikerna anser att idrottsföreningarna själva har bäst kunskap om hur de ska organisera sin dagliga verksamhet. Beslutet har dock mött kritik i riksdagen. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har valt att reservera sig mot beslutet på flera av dessa punkter. Att reservera sig betyder att man formellt meddelar att man inte håller med om majoritetens linje och har ett eget förslag. Dessa partier menar att de insatser som regeringen gör i dag helt enkelt inte är tillräckliga. Oppositionspartierna anser till exempel att det är ett tydligt nationellt ansvar att se till att simkunnigheten ökar, särskilt i områden där invånarna har en svagare ekonomisk situation. De anser vidare att utskottets beslut att vänta på fler utredningar kring parasporten är alltför passivt och drabbar en redan utsatt grupp. Sammanfattningsvis innebär detta riksdagsbeslut att arbetet ute i föreningarna fortsätter precis som tidigare, utan att några nya statliga program startas. Idrottsrörelsen förväntas själva ansvara för att utveckla sitt viktiga arbete med ideella ledare, äldre personer och samverkan med landets skolor.