Ny lag gör att utländska stater slipper svensk skatt

Riksdagen har fattat ett nytt beslut gällande ändringar i den svenska kupongskattelagen. Förändringen innebär att från och med 2026-07-01 kommer utländska stater, samt utländska motsvarigheter till regioner och kommuner, att slippa betala svensk kupongskatt på aktieutdelningar. Detta beslut riktar sig specifikt till stater som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller andra länder som den svenska staten har etablerat avtal med kring informationsutbyte rörande skattefrågor. Bakgrunden till denna omfattande lagändring hittar vi i tidigare rättsliga prövningar. Det handlar om domar från domstolar inom Europeiska unionen (EU) och från den svenska Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolarna har slagit fast att den lagstiftning som Sverige tidigare har använt sig av bröt mot en grundläggande princip inom den europeiska unionen, nämligen principen om fri rörlighet för kapital. Problematiken bestod i att utländska offentligrättsliga institutioner, till exempel pensionsfonder i andra europeiska länder, tvingades betala skatt på sina investeringar i Sverige. Samtidigt var liknande svenska organ, såsom de statliga svenska Allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna), helt befriade från samma typ av skatt. För att svensk rätt ska stämma överens med EU-fördraget och för att stoppa all form av diskriminering var denna lagändring helt nödvändig. För de utländska aktörer som påverkas av beslutet innebär detta en ekonomisk fördel och en enklare byråkrati. Utländska offentliga fonder och statliga myndigheter kan i framtiden placera kapital i svenska aktiebolag och fonder på samma skattemässiga villkor som svenska offentliga aktörer. På sikt förväntas reformen leda till att den svenska staten får minskade intäkter från skatter, vilket blir en utmaning för de offentliga finanserna. Det kommer även att ställa betydligt högre krav på Skatteverket. Deras kontrollverksamhet måste bli mer noggrann för att säkerställa att internationella organisationer verkligen kvalificerar sig för att undantas från skatten. Även om samtliga partier i riksdagen förstod att Sverige måste rätta sig efter europeisk rätt, blev det en debatt om hur beslutet ska hanteras i efterhand. Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (MP) var kritiska och reserverade sig i skatteutskottet. De krävde att en tidsbestämd uppföljning skulle genomföras för att analysera de ekonomiska konsekvenserna. Deras kritik grundar sig på att kupongskatten är en viktig källa till inkomst för Sverige. Bara under 2024 gav denna skatt ungefär elva miljarder kronor till den svenska statskassan. Dessa partier lyfte också fram risken för krånglig administration vid bedömningar av vilka utländska myndigheter som har rätt till befrielsen. De efterfrågade dessutom att regeringen borde arbeta för en mer omfattande modernisering av lagstiftningen kring skatt vid gränserna. Majoriteten i skatteutskottet valde dock att avslå kraven på en särskild uppföljning. Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L), som tillsammans utgör regeringen, röstade tillsammans med Sverigedemokraterna (SD) och Centerpartiet (C) ner oppositionens krav. Deras motivering var att det redan finns pågående utredningar om regelverket, vilket gör att ett nytt krav på granskning saknar behov just nu. Förslaget röstades därmed igenom i sin ursprungliga form och den nya lagstiftningen träder formellt i kraft 2026-07-01.