Riksdagen säger nej till nya lagkrav för den psykiatriska vården

Riksdagen har nyligen fattat ett viktigt beslut gällande vården för psykisk hälsa i Sverige. Debatten fokuserade särskilt på barn- och ungdomspsykiatrin, förkortat BUP, och vården av personer med samsjuklighet. Samsjuklighet är ett medicinskt begrepp som används när en person lider av både ett beroende av till exempel alkohol eller narkotika, och en psykisk sjukdom på samma gång. Riksdagens beslut handlade om huruvida man skulle införa nya, skarpare lagkrav för att komma till rätta med de problem som finns inom dessa områden. Bakgrunden till beslutet är att den psykiatriska vården i Sverige har dragits med stora utmaningar under en längre tid. Många unga och deras föräldrar larmar om långa och oacceptabla köer för att överhuvudtaget få en första tid hos BUP för bedömning och behandling. Samtidigt vittnar vårdpersonal, anhöriga och patienter om att personer med samsjuklighet ofta faller mellan stolarna. Det beror på att ansvaret för missbruksvård och psykiatrisk vård ibland är uppdelat mellan kommuner och regioner, vilket kan leda till att ingen tar det fulla och övergripande ansvaret för patienten. Patienter kan till exempel skickas fram och tillbaka utan att få rätt samordnad hjälp. Trots att det finns en bred politisk enighet om att problemen inom psykiatrin är allvarliga, valde majoriteten i riksdagen att avslå förslagen om nya och tvingande lagar. Majoriteten utgörs av regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, som i detta beslut fick stöd av Sverigedemokraterna. Deras förklaring till avslaget är att staten och regeringen redan bedriver ett omfattande arbete på området. De pekar på att det för närvarande pågår statliga utredningar som har i uppdrag att se över hur vården kan bli mer behovsstyrd och jämlik i hela landet. Regeringen har också valt att fördela pengar genom riktade statsbidrag för att stärka elevhälsan och den så kallade första linjens psykiatri, dit patienter ska kunna vända sig tidigt för lindrigare problem. Därför anser regeringspartierna att inga nya lagkrav behövs i nuläget. För de patienter som påverkas betyder beslutet därmed att den nuvarande planen för sjukvården fortsätter gälla utan omedelbara lagändringar. Beslutet möttes dock av mycket hård kritik från den samlade oppositionen, det vill säga Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Dessa partier var de som hade lagt fram förslagen och röstade för att införa de nya lagkraven. De anser att regeringens nuvarande åtgärder och pågående utredningar drar ut för mycket på tiden. Enligt oppositionen riskerar människor med samsjuklighet att fortsätta lida och nekas en sammanhållen vård om man inte omedelbart ändrar lagen och skärper kraven på de regioner och kommuner som ansvarar för vården. När det gäller barn och ungas psykiska hälsa är oppositionen särskilt kritisk till att regeringen inte vill införa bindande nationella krav på exakt hur långa väntetiderna får vara och vilken bemanning som måste finnas inom barn- och ungdomspsykiatrin. Kritikerna hävdar att riksdagens avslag i praktiken innebär att de mest akuta behoven ignoreras. De anser också att de ekonomiska satsningar som regeringen hittills har gjort inte alls räcker till för att möta det ständigt ökande trycket på den psykiatriska vården i landet. Nu väntar vården, patienterna och deras anhöriga på resultaten av de utredningar som regeringen hänvisar till, i hopp om att vården trots avslaget ändå ska kunna förbättras framöver.