Riksdagen säger nej till nya krav om mänskliga rättigheter

Sveriges riksdag har fattat beslut om hur svensk utrikespolitik ska hantera relationerna med flera afrikanska länder och Västsahara. Beslutet innebär att riksdagen säger nej till flera förslag från oppositionen som ville se en ny, bred strategi för Afrika och hårdare krav på mänskliga rättigheter i Västsahara. Detta beslut ger en tydlig bild av hur den nuvarande regeringen prioriterar mellan handel och insatser för demokrati i svensk utrikespolitik. Bakgrunden till beslutet är flera motioner, det vill säga förslag, från riksdagsledamöter som handlade om att Sverige behöver ta ett större ansvar i världen för att försvara demokrati och mänskliga rättigheter. Ett av de viktigaste förslagen handlade om att Sverige borde kräva att Förenta nationernas (FN) fredsbevarande insats i Västsahara, som kallas Minurso, ska få ett uttalat uppdrag att övervaka mänskliga rättigheter. I dagsläget är Minurso en av få moderna FN-insatser i världen som helt saknar ett sådant uppdrag. Det fanns också förslag om att Sverige skulle ta fram en helt ny, omfattande strategi för Afrika för att stärka demokratin i länder i Västafrika. Regeringen, som består av Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L) med stöd av Sverigedemokraterna (SD), valde att avslå alla dessa förslag. Anledningen som angavs var att Sverige nyligen tog fram en ny strategi för samarbetet med Afrika som gäller mellan åren 2022 och 2026. Den strategin fokuserar framför allt på att bygga upp handel, skapa synergier mellan ekonomiska investeringar och bistånd, och arbeta nära andra länder inom Europeiska unionen (EU). Regeringen menar också att man i frågan om Västsahara vill följa den process som redan pågår i FN. Man vill inte ställa nya egna krav eftersom man menar att det skulle kunna störa den diplomatiska balansen. För de människor som bor i Västsahara och andra konfliktfyllda områden i Afrika innebär detta beslut att det inte kommer någon ny press från den svenska regeringen för att stötta deras rätt till självbestämmande eller stärka deras mänskliga rättigheter. Istället ligger fokus kvar på de ekonomiska relationerna och hur man kan samarbeta kring migration genom EU. Sveriges utrikespolitik kommer alltså att fortsätta på det spår som redan är lagt. Beslutet väckte mycket kritik. De partier som röstade emot beslutet var Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP). De har lämnat in reservationer, vilket betyder att de formellt har meddelat att de inte håller med om utskottets beslut. Deras kritik handlar i grunden om att de anser att Sverige abdikerar från sin historiska roll som en stark försvarare av mänskliga rättigheter och demokrati. Oppositionen menar att det är mycket anmärkningsvärt att Sverige inte vill driva på för att FN-insatsen i Västsahara ska granska hur mänskliga rättigheter efterlevs. De menar också att regeringen prioriterar handel och ekonomiska vinster framför att stödja det civila samhället och de människor som lever i förtryck eller under svåra politiska omständigheter i olika delar av Afrika. Enligt oppositionen försvagar detta Sveriges röst i världen. Slutligen visar voteringen en tydlig skiljelinje i svensk utrikespolitik. På den ena sidan står M, SD, KD och L som förespråkar en linje med fokus på handel och existerande samarbetsformer inom EU. På den andra sidan står S, V, C och MP som efterfrågar en mer aktiv roll där mänskliga rättigheter och demokratifrämjande sätts i det främsta rummet.